Kompletterande solskydd

Normalt behövs ett kompletterande solskydd till glas som ibland även kan säkerställa ljusskydd. Detta skydd kan antingen vara fast eller rörligt. Alla typer av solskydd har begränsningar samt för- och nackdelar. För att välja lämplig typ av glas och kompletterande solskydd behövs förutom data för byggnaden och dess klimatskal även uppgifter för såväl ort, orientering, omgivning, solstrålning under året samt verksamhetstider. Tider då solskydd behövs och till vilken omfattning kan då beräknas. 

Fasta solskydd

För att välja rätt typ av fast utvändigt solskydd och utförande är solhöjder under dimensionerande perioder en väsentlig parameter. Solhöjder varierar kraftigt under året beroende av orts läge och årstid. Fasta solskydd fungerar bäst vid hög solhöjd då dessa, utan att vara för stora, effektivt kan skydda partier för solstrålning. De kan vara helt avskärmande eller mer eller mindre transparenta. Ibland används även glas som fast solskydd. Då används oftast laminerade glas antingen med genomfärgade solskyddsglas eller med screentryckta delar. Fasta solskydd dimensioneras numera med speciella datorprogram där funktion och utformning kan optimeras och resultatet även visualiseras med skuggor etc.

Rörliga solskydd

Rörliga solskydd indelas i tre typer beroende av placering: utvändiga, mellanglas och invändiga. 

Utvändiga solskydd är oftast effektivast. 

Mellanglassolskydd har fördelen att de sitter skyddade för direkt påverkan av yttre klimat. En nackdel kan vara att solskyddet blir inbyggt eller att konstruktionen måste byggas upp med ett yttre och ett inre skal som solskyddet placeras mellan.

Invändiga solskydd är även dessa skyddade från direkt påverkan av yttre klimat. Invändiga solskydd används ofta även som ljusskydd för att reglera ljuset och undvika bländning mm. Nackdelen är att effektiviteten på invändiga solskydd är begränsad. En avsevärd andel av total tillförd solenergi är den konvektiva varmluftsström som bildas mellan glas och solskydd. Om denna luftström kan avledas direkt utan att tillföras rummet ökar solskyddets effektivitet högst avsevärt, förutsatt att ventilationsfl ödet är tillräckligt stort.

Goda råd om solskydd:

  • Problem med det termiska rumsklimatet har blivit allt vanligare i takt med att andelen glasytor i tak och fasader har ökat och därmed de solutsatta glasade konstruktionerna. För att undgå dessa problem är det nödvändigt att göra en ordentlig analys och beräkning av det termiska klimatet och minimera risken för att icke acceptabla övertemperaturer uppstår.
  • Solskyddsglas med låg solfaktor bör man studera med prover från aktuell leverantör, helst i fullskala, innan man väljer, så att resultatet inte blir en överraskning både för arkitekt och byggherre.
  • Utvändiga rörliga solskydd kan inte nyttjas under hela året då de är utsatta för yttre klimat i form av vind, fukt och frost. Där utvändiga rörliga solskydd är extra utsatta för vind exempelvis höga byggnader (> 8 våningar), tak mm bör andra typer av solskydd väljas.
  • Då utvändiga solskydd kan betraktas som ett segel är dess yta också en viktig parameter, med tanke på dess hållbarhet och goda funktion.
  • Utvändiga solskydd med stor area och eller utsatta för vind bör alltid utföras med automatisk styrning.
  • Mellanglassolskydd är ett effektivt solskydd i kombination med energi- effektiva glasningar med lågt U-värde. En förutsättning för att dessa ska fungera väl är att solskyddet har stor energirefl ektion utåt. För att undvika kostsamma termiska bräckage bör temperaturer på glas beräknas och glas vid behov exempelvis härdas. Solskyddsglas som yttre glas i inre isolerruta kan accentuera risk för termiskt bräckage.
  • Att använda hårdbelagt LE-glas i ytterbåge vid 1+2 fönster innebär högre glastemperaturer soliga perioder och sämre solskydd än klar float.
  • Säkerställ vid invändiga solskydd hög energireflektion på dess utsida och ljustransmission så att skyddet även fungerar som ljusskydd. Säkerställ att invändig yta inte orsakar bländning. En viss genomsiktlighet uppskattas ofta, t ex perforerade persiennlameller eller så kallade screenvävar.
Skriv ut sidan