Från torkhus för fisknät till festlokal
Arkitektur och design | 17 mars 2025 Där en gång fisknät hängde på tork dansas det nu på vatten. Åtminstone är känslan den inifrån det rustika betonggolvet i den nya festlokalen som tack vare de osynliga glasen smälter samman med Oslofjorden i norska Son.
Det gamla torkhuset, numera uthyrningslokal för allsköns festligheter, svävar på kajkanten i Sonskilen båthamn. Hit brukade fiskarna komma för att hänga upp sina hampanät på tork, men bara några år efter att byggnaden färdigställts introducerades nylongarn och behovet av torkning försvann. Utsikten över vattnet är i stort sett densamma som när Garntørka, även kallat Gælja, byggdes 1956. Nu går det dock att njuta av den i alla väder, detta efter att kommunen gått med på att glasa den öppna delen under byggnaden.
Osynligt glas
Torkhuset är ett av de sista som finns kvar i den inre Oslofjorden. Ett kulturminne, om än inte byggnadsminnesförklarat. Kravet från kommunen var att ändringen skulle vara så liten som möjligt och byggnaden gå att återställa. Därför passade det bra att glasa innanför de yttre balkarna med icke-reflekterande glas som knappt syns. Ingenting av byggnadens ursprungliga konstruktion har tagits bort, glasen är ett tillägg som sitter en halvmeter in.
Höga förväntningar
Förväntningarna på glaspartierna var höga, men beställaren hade svårt att se framför sig hur slutresultatet skulle se ut.
– Det är svårt att föreställa sig hur det faktiskt kommer att se ut när man tittar på en 3D-ritning, så vi var otroligt spända på att få glaset på plats. Vi tycker att det har överträffat alla förväntningar. Gælja spelar fortfarande huvudrollen och kommer ännu bättre till sin rätt nu när glaset är på plats, säger Hanne Gundersen Tjelland som är vd för Sonskilen båthavn.
Rätt glas ger både skydd och har skapat nya användningsområden för torrdockan.
– Det icke-reflekterande glaset fungerar som det var tänkt. Det ska inte synas från Sons centrum att det finns glas i Garntørka. Flera personer i grannskapet har påpekat att de inte kan se att det finns glasväggar mellan stolparna när de tittar över från andra sidan kilen, berättar Hanne Gundersen Tjelland.
Trivsamma lokaler
Icke-reflekterande och oisolerade glas kan skapa vissa utmaningar under varma sommardagar och sena höstkvällar.
– Förvånansvärt nog känns det mer ombonat än varmt under varma dagar. Det finns skjutdörrar ut mot havet och även några på sidoväggarna. Det gör att man kan vädra när det behövs. Det är härligt att sitta innanför glaset och titta ut över havet med vågornas kluckande i bakgrunden. Läget precis vid vattnet, med utsikt över Sonskilen och Sons centrum, gör det till en magisk och unik festlokal, avslutar Hanne Gundersen Tjelland leende.
Text: Melinda Lemke och Harald Aase
Foto: Adam Stirling