Säkra glasmiljöer i skolor

Svensk skola ska vara inbjudande och inkluderande samtidigt som dess karaktär och storlek gör den sårbar för olika former av hot. Glasade ytor var länge en symbol för öppenhet, men i takt med att säkerhet väger tyngre har transparensen börjat ifrågasättas och arkitekter får allt fler frågor om hur skolan bör utformas för att möta hot om våld. 

Image

Ylva Matikainen på Mondo Arkitekter Värmland är en av dem som märker förändringen. Hon menar att det finns många sanningar och att olika trygghetsaspekter talar emot varandra.
— När vi analyserar skolor från exempelvis tidigt 00-tal syns tydligt att vi hade en tro på öppenhet. Mantrat var att se och bli sedd, vilket gällde både barn och vuxna. Glasning ansågs viktig och sågs som ett sätt att kunna erbjuda olika typer av lärmiljöer med den gemensamma nämnaren att ha överblick. När jag i dag kommer in i skolprojekt är pedagoger och skolledare i stället jätterädda för glas, säger Ylva Matikainen och berättar om en uppglasad skola där glaset är en hög stressfaktor i pedagogernas arbetsmiljö eftersom de har bilden av att leva under ett hot.

Säkerhet kräver flera perspektiv

Få miljöer ställer lika höga krav och rymmer lika många funktioner som skolor. De är arbetsplats för såväl elever som flera andra yrkesgrupper och behoven varierar stort beroende på ålder och verksamhet. Miljön ska vara trygg både under och efter skoltid. Säkerhetsarbete handlar därför sällan om enskilda lösningar. Åtgärder behöver vägas mot andra värden och kombineras till en fungerande helhet. I tider av ökad oro förekommer det att användningen av glas ifrågasätts, men rätt använt kan materialets egenskaper utgöra en viktig del av säkerhetsstrategin.

Transparens viktigt för tryggheten

Image

Att se och bli sedd är viktigt ur ett trygghetsperspektiv. Därför menar Jörgen Häll på Ryds Glas att transparens spelar stor roll för säkerheten i skolor.
— Min erfarenhet är att många skolor vill ha glas för att göra det lättare att se vad som händer och enklare kunna upptäcka mobbning, vandalism och skadegörelse. Har du till exempel klassrum med en tät vägg ut mot korridoren, då kan vad som helst hända där. Har du däremot glas, så har du en kommunikation ut i korridoren och ser vad som händer. Glas ger överblick och gör det lättare att upptäcka vem som kommer in.
— Vi behöver förhindra att obehöriga kommer in i skolor. Jag tror på att se över skalskyddet och göra innemiljöerna transparenta. Det är bättre med glas i dörrar in till klassrum så att du vet vad som sker på andra sidan och det inte uppstår ett överraskningsmoment om dörren slits upp. Vid en skjutning är det oftast inte genom glasen det skjuts, gärningspersonen vill komma in i rummet och skjuta. Jag tror mer på att öka visualiseringen av vad som faktiskt sker. Täta väggar som består av gips, OSB-skivor och lite isolering har inget skottskydd. Skulle det behövas i väldigt utsatta skolor går det att använda skotthämmande glas, säger Jörgen Häll.

Balans mellan olika värden

Valet av glas handlar ytterst om balans. Det som i ett sammanhang upplevs som transparent och tryggt kan i ett annat kännas exponerande. Samtidigt kan mer slutna miljöer behöva kompenseras med exempelvis kameraövervakning. I en säker och attraktiv skolbyggnad gäller det därför att hitta balansen och väga olika värden mot varandra. 

Ylva Matikainen upplever att det i spåren av skolskjutningen på Campus Risbergska i februari 2025 görs förenklade tolkningar som tenderar till det extrema. 
— Backar vi tillbaka till de organisatoriska problemen till varför det sker våldshandlingar i skolan så är det ju inte för att det är glas eller inte glas, utan för att någonting har föregått det. Jag känner att behovet av att se och blev sedd under sin skoltid väger tungt.

Glasning i olika skalor

Ett sätt att arbeta med trygghet är enligt Ylva Matikainen att använda glasning i olika skalor. Från skalskyddet och inåt kan skolan gestaltas mer öppen ju längre in till den egna gruppen eleven kommer. Om en gärningsperson tar sig in finns då flera barriärer att forcera på vägen till den innersta kärnan.
— Vi arbetar med byggnadens koreografi och har ett stort ansvar. Sätter vi en vägg är det ett hinder, sätter vi en dörr utgör det en möjlighet. Det har också att göra med tillhörighet, vi försöker att dela upp eleverna i mindre grupper som är lättare att knyta an till. Ansvaret sträcker sig även utanför byggnaden.
— Vår roll som arkitekter är också att se till att det inte finns dolda vrår på utsidan av skolan och att skapa social kontroll över området. Exempelvis genom att erbjuda saker som är attraktiva för kringboende och som gör att de vill gå här med hunden på kvällen eller träna i ett utomhusgym vid skolgården. Genom rörelse kring skolan som miljö kan vi öka tryggheten och hitta synergieffekter till samhället.

Samverkan viktigt för helheten

Att skapa säkra skolmiljöer handlar inte om att välja mellan öppenhet och skydd, utan om att hitta en balans där rätt lösningar samverkar. Det kräver långsiktighet, medvetna avvägningar och ett systematiskt arbete över tid.

Myndigheten för civilt försvar har tillsammans med flera aktörer tagit fram en vägledning om våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan. Syftet är att stärka skolors kunskap och beredskap före, under och efter en allvarlig händelse.