Energiglas

Ursprungligen var funktionen för fönsterglas att släppa in dagsljus och skapa genomsikt, samtidigt som det gav skydd mot väder och vind. Glasets grundfunktion är fortfarande densamma, men nu kan glasmästaren åstadkomma mycket mera i en och samma kombination.

Kvinna läser i en lokal med glasad fasad

Målsättningen är ju att skapa bästa möjliga inomhusklimat till lägsta möjliga energiförbrukning och miljöpåverkan. Tack vare avancerad förädlingsteknik har glaset utvecklats till den kanske viktigaste byggkomponenten i det här arbetet. Kraven på glaskonstruktionen är helt olika i en byggnad med värmeöverskott (t ex kontor) jämfört med byggnader med värmeunderskott (t ex bostäder). Glasmästaren har rätt lösning för varje situation.

Energiglaset ingår vanligast i en isolerruta och kombineras med en ädelgas argon som är tyngre än luft och får en trögare rörelse i utrymmet mellan glasen och därigenom en bättre isolerande effekt. Själva energiglaset är belagt med en mikroskopiskt tunn yta metalloxider. Dessa metalloxider ser till att släppa in den värmealstrande kortvågiga strålningen från solen i rummet. Interiören i rummet värms upp av solens strålar och släpper ut långvågig strålning. Denna har däremot svårare att ta sig genom energiglasets beläggning och reflekteras tillbaka in i rummet. Detta ger glaset en avsevärt förbättrad förmåga att hålla värmen kvar i rummet.

Med rätt kombination av glas och gas kan man få ett energiglas som bidrar till att nära nog eliminera kallraset och behovet av att alltid placera element och radiatorer vid fönstret.

Energibeläggningen är också elektriskt ledande, och med rätt teknik kan man leda ström genom glaset vilket gör att det belagda glaset blir varmt. Så fungerar så kallade varma glas.

Relaterade sidor: