Glas i funktion

Glasets egenskaper är värdefulla på många sätt i byggnader. Glaset släpper in dagsljus, ger utblick, skyddar mot bland annat väder och buller samt har arkitektoniskt och estetiskt viktiga funktioner. Glas kan även fungera som bärande konstruktion och används också mycket invändigt vid rumsgestaltning och som utsmyckning.

Den snabba tekniska utvecklingen av glaset, bland annat med hjälp av tunna beläggningar, har gjort glas till ett material med stora och spännande nya möjligheter. Glas har därmed blivit ett av de intressantaste konstruktionsmaterialen i en byggnad.

Helhetssyn

Eftersom glas har fått en allt större betydelse och omfattning för byggnadens hela funktion, inte minst dess inneklimat måste stor omsorg läggas på att se glaset som en del av byggnadens helhet och förstå hur glaset och dess egenskaper påverkar byggnaden.

Det är viktigt att beakta hur glaset till exempel påverkar följande faktorer:

  • Förutsättningarna för dimensionering av klimatanläggningen så att det inte blir för varmt/kallt
  • Ljudklimatet med hänsyn till buller
  • Dagsljusförhållandena så att ljuset inte blir störande
  • Behovet av artificiell belysning
  • Skyddet mot vandalism, intrång, inbrott, explosion och beskjutning
  • Säkerheten mot personskador och nedstörtning vid nivåskillnader på respektive sida om glaset
  • Brandskyddet för begränsning av brand och för underlättande av utrymning
  • Byggnadens energianvändning
  • Byggnadens drift och underhåll
  • Funktionskrav

En glaskonstruktion kan utformas för att klara många olika funktioner. Ju fler funktioner och allt högre krav, desto mer komplex blir konstruktionen. Det bästa sättet som man kan beskriva en glaskonstruktion på är att ange vilka funktionskrav som ska ställas. Utifrån dessa kan sedan förslag på lämpliga konstruktioner tas fram. De krav som ställs finns dels i olika myndighetsföreskrifter och branschregler, dels i byggherrens program för byggnaden.

Värmeisolering, U
enl SS-EN ISO 10077-1&2 och SS-EN 13947 
Lågt U-värde innebär god isolering, minskad energianvändning och högre yttemperatur på inner glaset som resulterar i mindre kallras och strålningsdrag under uppvärmningssäsongen. Alltför lågt U-värde ökar dock risken för utvändig (ofarlig) kondens under vissa tider vilket hindrar utblick.

Ljustransmission, LT enl SS-EN 410 
Hög ljustransmission innebär att mycket ljus förs in i rummet. Ökat dagsljusinsläpp kan minska behovet av belysning, men också innebära risk för bländning mm. 

Solskydd, solfaktor, g enl SS-EN 410 
Ett lågt g-värde innebär en låg andel solenergi som kommer in i rummet. Detta ger bättre förutsättningar för ett bra inneklimat, men minskar dagsljuset och gratisvärmen från solen. Med stora glasytor och moderna solskyddsglas blir dock dagsljuset oftast tillräckligt. 

Brandskydd, E, EW, EI enl SS-EN 13501-1 och 2 
De brandklassade glasen är typgodkända för att klara definierade klasser under en viss tid. Det är extra viktigt att de monteras med rätt material, på rätt sätt och med max typgodkänd storlek samt i ram med minst samma brandklass. 

Bullerskydd, Rw (C,Ctr) enl SS-EN ISO 717-1 
Genom att kombinera glas och laminat på olika sätt kan skydd mot olika slags buller erhållas. Det är viktigt att definiera buller källans art.

Personsäkerhet, klass 1–3 enl SS-EN 12-600 
Personsäkerhet anges i klass 1–3 som skydd mot tung stöt för att förhindra skärskador orsakade av glas samt nedstörtningskydd vid nivåskillnader. 

Inbrottsskydd, klass P1A-P8B enl SS-EN 356 
Skyddsglasen testas för att motstå allt kraftigare manuellt angrepp i form av hård eller skarp stöt.

Beskjutningsskydd, BR1-BR7 eller SG1-SG2 enl SS-EN 1063 
Varje klass anger glasets motstånd mot en viss typ av projektil. 

Explosionsskydd, ER1-ER4 enl SS-EN 13541 
Varje klass anger glasets motstånd mot en viss typ av explosion. 

Utseende enl SS-EN 410 m-fl 
Här anges upplevelsen av glasets reflektion, färgåtergivning, utseende mm.