Klimatdeklaration för byggnader

Lagen om klimatdeklaration för byggnader trädde i kraft 1 januari 2022. Syftet med lagen är att minska klimatpåverkan genom att synliggöra utsläppen av växthusgaser som uppstår när byggnader uppförs. Klimatdeklarationen redovisar en beräkning av utsläppen av växthusgaser under byggskedet och användningsskedet. Däremot ingår inte utsläppen från energianvändningen under byggnadens drifttid.

Lagen innebär att byggherren ska redovisa klimatpåverkan från uppförande av byggnaden genom att registrera en klimatdeklaration digitalt i Boverkets register för klimatdeklarationer. Kommunens byggnadsnämnd begär bekräftelse på att så har skett för att utfärda slutbesked.

Initialt omfattar lagen deklaration av ingående byggprodukter i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar i livscykelfaserna A1-A5 i byggskedet, det vill säga råvaruförsörjningen, transporten och tillverkningen i produktskedet samt transporten och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.

Modul A5, bygg- och installationsprocessen, delas ytterligare in i A5 byggspill och A5 energi. Klimatpåverkan från transport till avfallshanteringsplats och avfallshantering av byggspill som genereras på byggarbetsplatsen eller klimatpåverkan från tillverkning och omhändertagande av emballage och annat avfall som uppstår på byggarbetsplatsen ingår inte. Inte heller energi och bränsleåtgången för markarbeten.

Byggnadens livscykel

Byggnadens livscykel delas enligt den europeiska standarden EN 15978 in i byggskede, användningsskede och slutskede. Dessa delas i sin tur in i så kallade informationsmoduler som beskriver processerna. Bild: Boverket. Länk till illustrationen på Boverket.se.

Vilka delar gäller det?

Till klimatskärmen, de bärande konstruktionsdelarna och innerväggarna räknas bland annat fönster, ytter- och innerdörrar, inglasningar, glasfasader och glastak, balkonger och loftgångar, invändiga glaspartier samt byggnadsintegrerade solceller i tak eller fasad.

Med klimatskärm avser Boverket en byggdel som består av ett eller flera skikt som isolerar byggnadens inre vad gäller temperatur, ljud och fuktighet. Bärande konstruktionsdelar avser delar av byggnadens konstruktion som förutom sin egen tyngd också bär laster av olika slag, material i stommen och ned till isolering under plattan omfattas (dock ej pålar eller annan lokal grundförstärkning). Innerväggar avser väggar innanför klimatskärm som inte är bärande.

Klimatdeklaration: Klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar

Klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Bild: Boverket

Beräkning av klimatpåverkan

Klimatpåverkan beräknas som utsläpp av växthusgaser i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea vilken är summan av alla våningsplans yta begränsat av de omslutande byggnadsdelarnas utsida.

Boverket tillhandahåller en öppen klimatdatabas med generiskt klimatdata för modulerna A1-A3 som kan användas i de olika beräkningsprogram som finns på marknaden för att klimatdeklarera. Dessa värden är konservativt satta och innehåller ett påslag på medelvärdet om 25 procent högre klimatpåverkan per enhet än genomsnittsdata, varför användandet av specifik klimatdata i form av miljövarudeklarationer (EPD:er) uppmuntras för att bättre återspegla byggnadens klimatpåverkan. Specifik klimatdata måste vara i form av en EPD som följer beräkningsreglerna i standarden EN 15804 och är tredjepartsgranskad eller motsvarande.

Det är upp till den som klimatdeklarerar att välja beräkningsprogram, förutsatt att beräkningarna utförs med klimatdata enligt reglerna och de efterfrågade uppgifterna finns med i deklarationen. Marknaden för programvaror kommer att utvecklas i takt med efterfrågan, exempel på beräkningsprogram som används idag är One Click LCA och IVL:s miljöberäkningsverktyg BM (Byggsektorns miljöberäkningsverktyg).

Sammanställning av resurser för att göra klimatberäkning

För att kunna göra klimatberäkningen behövs en resurssammanställning över mängden byggprodukter samt nödvändig energi och bränsleåtgång. För att få fram den totala klimatpåverkan summeras samtliga resursers klimatpåverkan.

Global warming potential (GWP) är ett mått på förmågan hos en växthusgas att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Med hjälp av GWP-värden räknas gasernas utsläpp om till koldioxidekvivalenter vilket gör dem lättare att jämföra. Metan bidrar exempelvis 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid.

Greenhouse Gas (GHG), växthusgaser, släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning.

GWP-GHG, Global warming potential minus Greenhouse Gas anger klimatpåverkan exklusive upptag och utsläpp av biogent kol. 

Enligt den nya lagen måste byggherren kunna verifiera den faktiska mängd material som har använts i byggnaden. Viktigt att komma ihåg är att även spillet ska ingå i mängdberäkningen. Boverket kan i sin tillsyn kontrollera mängdberäkningen.

Boverkets generiska klimatdata för planglas

Klimatpåverkan beräknas som GWP (Global Warming Potential) minus GHG (Greenhouse Gas), vilket inkluderar den sammantagna effekten av utsläpp av växthusgaser men inte upptag och utsläpp av biogen koldioxid.

GWP-GHG (A1-A3) för planglas varierar enligt Boverket mellan 0,95–1,2 kg CO2e/Kg beroende på leverantör. Allt planglas importeras till Sverige, främst från europeiska länder, och tillverkas enligt europeisk standard. Därför baseras livscykelvärdena på EPD:er från de största importörerna.

Det generiska värdet för planglas i A1-A3 har i Boverkets klimatdatabas satts till 1,45 kg CO2e/Kg vilket innehåller ett konservativt påslag om 25 procent, datat är representativt för obehandlat planglas. Typiskt värde är 1,16.

Värdet för transport i A4 har räknats på genomsnittligt avstånd och det vanligaste transportsättet per kg. För planglas anges 0,0345 CO2e/Kg, baserat på transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km) med svensk reduktionsdieselmix.

Omräkningsfaktorn anger densiteten, 2 500 kg/m³. I A5 räknas med en spillfaktor på 20 procent, vilken dock snarare uppstår i A1-A3 då lite glasspill uppkommer på byggarbetsplatsen.

Den tekniska livslängden för planglas kommenteras i klimatdatabasen som att den i princip är oändlig men har i praktiken satts lika med tiden för rivningen av byggnadselementet som glaset är en del, det vill säga 50 år.

Uppgifter om planglas kan hämtas i Boverkets klimatdatabas (Kategorier > Fönster, dörrar och glas > Planglas)

I Boverkets klimatdatabas finns även generiska data för härdat glas, laminerat glas, tvåglas isolerruta, treglas isolerruta och brandglas. Aluminiumprofiler finns antingen som primäraluminium eller 100 procent skrotbaserad aluminium. För exempelvis fogmassor, beslag och andra mindre mängder ingående material i glaspartier är det möjligt att använda erfarenhetsvärden. Alternativt vikt eller kostnader.

Inom produktkategorin glas är det vanligt förekommande med specialmått, särskilt i glasfasader och glastak. Enligt Sara Borgström, WSP, som har tagit fram underlag till Boverkets handbok för klimatdeklarationer, kommer det därför att vara viktigt med EPD:er. Underentreprenörer som tillverkar glaspartier räknas in i A1-A3, montaget faller under A5.

Gemensam metod för klimatberäkning

Enligt Boverket ger reglerna om klimatdeklarationer byggbranschen en gemensam metod för klimatberäkningar, vilket dock inte betyder att resultaten blir jämförbara eftersom detaljer varierar beroende på byggnaders funktion. Svårigheten att jämföra klimatberäkningar är också en av anledningarna till varför det vid införandet av reglerna inte har satts gränsvärden för maximal klimatpåverkan.

I takt med att kunskapen inom branschen ökar och Boverket utvärderar inkomna klimatdeklarationer kan detta dock komma att ändras och klimatdeklarationerna utökas samt gränsvärden införas. Förslaget är 20–30 procent lägre år 2027 med ytterligare skärpningar år 2035 och 2043 för att ligga i linje med riksdagens klimatmål 2045. Det pågår en utredning om att eventuellt tidigarelägga införandet av gränsvärden.

- Genom att införa ett krav på beräkning nu kommer det att underlätta mycket när gränsvärden ska införas. En snabb kunskapshöjning är att vänta, säger Sara Borgström och tillägger att lagstiftningen och införandet av gränsvärdet handlar om att ”klippa svansen”, det vill säga att i första hand åtgärda de sämsta byggnadsteknikerna.

Enligt Sara kan vi räkna med en snabb utveckling i hela Europa vad gäller att beräkna klimatavtryck och sätta gränsvärden. Sverige är först ut med informationskravet, men Danmark går steget längre och inför gränsvärden redan 2023. De räknar också in driftsfasen och räknar utsläpp per kvadratmeter och år.

- Det kommer särskilt att vara byggnader med högre gestaltningskrav som påverkas eftersom de tenderar att ha ett högre klimatavtryck. Klassiska kontor med pelardäck och betongbjälklag är exempel på konstruktionslösningar med relativt hög klimatpåverkan, menar Sara Borgström.

Varför har byggherren ansvaret?

Det är byggherrens ansvar att lagkravet uppfylls och byggnadens klimatpåverkan registreras i Boverkets register för klimatdeklarationer. Detta då byggherren anses vara den som har störst rådighet över de val som görs och de beslut som fattas under byggprocessen.

Klimatdeklarationen registreras inför slutbeskedet, när det är klart vilka produkter som kommit till användning. Det är byggherrens ansvar att klimatdeklarationen är korrekt även om den utförts av någon annan på byggherrens uppdrag. Direkt efter registreringen erhålls en bekräftelse på inlämnandet som lämnas till kommunens byggnadsnämnd för att få slutbesked. Det är dock inte kommunen som ansvarar för kvalitetsgranskningen, det ansvaret ligger hos Boverket som har rätt att utföra tillsyn. Byggherren är under de efterföljande fem åren ansvarig för att kunna uppvisa dokumentation. Enskilda klimatdeklarationer kan begäras ut som en allmän handling.

Vill du veta mer?

Boverket har tagit fram en digital handbok/webbplats för dig som ska klimatdeklarera en byggnad. Öppna handboken.

Läs också Boverkets frågor och svar om klimatdeklaration

Relaterade sidor

Melinda Lemke

Projektledare glas- och metallentreprenad / hållbarhetsfrågor
Telefon:
08-453 90 75
E-post:
melinda.lemke@gbf.se