Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Den är också en historisk affärsmöjlighet. Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara det första klimatneutrala välfärdslandet i världen vilket förutom en renare miljö även ger konkurrensfördelar internationellt genom att tvinga fram ny innovativ grön teknik.
Kritik mot förslaget till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
Kritiken mot Boverkets förslag har inte låtit vänta på sig och den svider rejält. Intention att skapa enklare regler för att skapa en effektivare och mer innovativ byggprocess är förstås god, ändå oroas branschen och menar att effekten snarare blir den motsatta. Otydlighet, dyrare och sämre bostäder samt längre processer är några av farhågorna. Tajmingen och den korta omsättningstiden beskrivs dessutom som extra olycklig med tanke på att branschen är hårt pressad redan som det är.
Ur ett användarperspektiv är oron stor för att bland annat försämringar i kraven på dagsljus, solljus och utblick kommer att leda till hälsorisker, sämre boendestandard och ökad ojämlikhet. Nedan presenterar vi några av de synpunkter som remissinstanser inkommit med till förslaget till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.
Kort om Möjligheternas byggregler
Boverkets översyn av byggreglerna (BBR) går under namnet Möjligheternas byggregler. Planen är att genomföra omfattande förändringar och skapa en förenklad modell som ska träda i kraft sommaren 2024. Med de nya reglerna vill Boverket att samhällsbyggnadssektorn ska få utökade möjligheter att ta större ansvar för att utveckla byggandet. Målet är att gå från detaljstyrning till funktionskrav och främja innovation.
Jämförelse mellan förslaget och befintliga regler
Nedan kan du jämföra förslaget till nya regler mot de befintliga reglerna i Boverkets byggregler, BBR.
- Detta föreslår möjligheternas byggregler om ljusförhållanden
4 kap. Ljusförhållanden
1 § Detta kapitel innehåller krav på hur byggnader ska vara projekterade och utförda i fråga om ljusförhållanden.
2 § Bostäder ska vara utformade så att de har tillgång till dagsljus motsvarande en dagsljusfaktor om minst 1,0 procent, för minst halva den sammanlagda bedömda ytan av samtliga rum i bostaden, där människor vistas mer än tillfälligt. I bostäder med delade funktioner för matlagning, daglig samvaro och måltider ska kravet uppfyllas både i boendeenheten och i utrymmena för delade bostadsfunktioner.
3 § Rum i lokaler, där människor vistas mer än tillfälligt, ska vara utformade så att de medger tillräckligt dagsljus för att undvika olägenheter för människors hälsa. Kravet gäller inte om det är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning eller förhållandena i övrigt.
4 § I bostäder som är större än 35 kvadratmeter ska användarna kunna ha tillgång till direkt solljus i minst ett rum där människor vistas mer än tillfälligt.
5 § Fast belysning ska vara utformad för den avsedda användningen så att det inte uppstår en oacceptabel risk för människors hälsa.
- Detta gäller idag angående krav på dagsljus, solljus och utblick
Dagsljus
Krav på dagsljus finns i BBR avsnitt 6:322 Dagsljus. Där anges att rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
Läs mer om reglerna om dagsljus på Boverkets webbplats
Soljus
Krav på solljus finns i BBR avsnitt 6:323 Solljus. Där anges att i bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus.
Studentbostäder om högst 35 kvm behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. Med "mer än tillfälligt" avses för bostäder rum enligt BBR avsnitt 1:6 Terminologi. Däremot anger inte BBR någon metod eller något värde för dimensionering eller verifiering av tillräckligt solljus.
Läs mer om reglerna om solljus på Boverkets webbplats
Utblick
Utblick enligt Boverkets byggregler, BBR, avser rummets egenskaper avseende möjligheten till kontakt med omgivningen.
Minst ett fönster i varje rum bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. Detta gäller för rum eller avskiljbara delar av rum där man vistas mer än tillfälligt, såsom utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila. Det gäller däremot inte för utrymmen som är avsedda att vistas tillfälligt i, exempelvis hygienrum, garage och förråd.
Kritiska röster om minskat krav på dagsljus
Här kan du fördjupa dig i några av de synpunkter som remissinstanser inkommit med till förslaget till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.
På boverkets webbplats hittar du alla remissvar i sin helhet.
- Glasbranschföreningen, Svensk Planglasförening och Glascentrum
Glasbranschföreningen, Svensk Planglasförening och Glascentrum anser att det viktigt att ur ett hälsoperspektiv säkerställa att alla, oavsett storlek på bostad, har tillgång till direkt dagsljus, solljus samt utblick. Något som blivit än viktigare i tider av förtätning av våra städer samt vid ökat hemarbete.
Organisationerna framhäver att attraktiva bostäder där människor trivs och mår bra är hållbara såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. De är därför mycket kritiska till alla föreslagna försämringar och undantag avseende att minska direkt dagsljus och utblick i våra framtida byggnader.
Vi är mycket kritiska till alla föreslagna försämringar och undantag avseende att minska direkt dagsljus och utblick i våra framtida byggnader.
Glasbranschens arbete består till stor del av att genom olika glaslösningar skapa välmående livsmiljöer som säkerställer god tillgång till det hälsofrämjande dagsljuset för de människor som vistas där. Därför ifrågasätter organisationerna och ser det som mycket problematiskt att Boverket i författningsförslaget förändrar dagens kravnivå på ljusförhållanden utan att säkerhetsställa att det inte ger en negativ effekt på människors välmående. De anser att det bör iakttas stor försiktighet innan krav på dagsljus förändras.
Remissinstanserna lyfter fram det faktum att dagsljus och utblick inverkar positivt på motivationen och studieresultaten, minskar risken för depressioner, skyndar på tillfrisknandet inom vården, minskar risken för hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck samt ger bättre nattsömn och förbygger därmed alla de hälsoproblem sömnbrist medför (däribland fetma, diabetes och bröstcancer). De menar också att rätt dagsljustillförsel ökar produktiviteten med upp till 18 procent.
I författningsförslaget har man tagit bort kravet på direkt dagsljus. Det kvantitativa kravet för bostäder kan uppfyllas genom indirekt och direkt dagsljus vilket även inkluderar tekniska lösningar. Det kvalitativa kravet på tillgång till dagsljus för lokaler, som exempelvis skolor och undervisningslokaler med flera, uppfylls på samma sätt. Glasbranschföreningen, Svensk Planglasförening och Glascentrum anser inte att detta är förenligt med forskningen som finns om dagsljus avseende människors hälsa och välmående. De ser en stor risk med att dagsljuskravet kan uppfyllas med tekniska lösningar som tex fiberoptik. Tillgången på direkt dagsljus måste därför säkerhetsställas i föreskriften för såväl bostäder som för skol- och vårdmiljöer.
Tillgången på direkt dagsljus måste därför säkerhetsställas i föreskriften för såväl bostäder som för skol- och vårdmiljöer.
Utblick ger oss möjlighet att se hur vädret förändras, tid på dagen och rörelser i omgivningen. När det allmänna rådet i BBR om utblick tas bort kommer författningsförslaget att få negativ inverkan på människans hälsa och välmående, menar remissinstanserna.
Med hänvisning till den forskning som finns på området anser de att det allmänna rådet om utblick inte ska tas bort utan regleras i en ny bestämmelse.
Med hänvisning till den forskning som finns på området anser de att det allmänna rådet om utblick inte ska tas bort utan regleras i en ny bestämmelse.
- Folkhälsomyndigheten
"Billigare lösningar kommer att prioriteras på bekostnad av människors hälsa"
Folkhälsomyndigheten avstyrker förlaget
Folkhälsomyndigheten delar inte Boverkets slutsats om att den föreslagna regelmodellen för byggregler inte bedöms få några konsekvenser på tillämpningen av regelverket eller, i förlängningen, på människors hälsa och avstyrker därför förslaget. Den föreslagna regelmodellen anses bland annat kunna leda till ökade risker för människors hälsa och en ökad ojämlikhet i hälsa. De försämrade kraven på dagsljus anses medföra risk för att rum kan byggas helt utan fönster eller mätbart dagsljus, vilket i sin tur riskerar att få negativ påverkan på människors hälsa.De försämrade kraven på dagsljus anses medföra risk för att rum kan byggas helt utan fönster eller mätbart dagsljus.
Tillgången till en fullgod bostad framhålls vara en viktig förutsättning för att främja en god och jämlik hälsa, men att den föreslagna regelmodellen riskerar att orsaka brister i inomhusmiljön som i förlängningen kan ge upphov till en ökad risk för ohälsa. Bostäder med sämre inomhusmiljö kan, enligt myndigheten, också komma att förstärka ojämlikhet i hälsa. Vidare påpekas att det blir otydligt vad som egentligen ska uppnås eftersom många av de allmänna råden tagits bort och inte införlivats i föreskrifterna samt att en omfördelning av ansvar till branschen riskerar att leda till en utveckling mot att billigare lösningar kommer att prioriteras på bekostnad av människors hälsa.
Om den föreslagna minskade samordningen mellan miljöbalken och plan- och bygglagen menar Folkhälsomyndigheten att om bristfälliga byggnader uppförs i större utsträckning kan det innebära en framtida ökning av bostäder och lokaler som uppvisar brister enligt miljöbalken och därmed måste åtgärdas enligt annan lagstiftning. Utöver risk för ökad ohälsa bedöms detta också kunna öka kostnaderna för såväl kommunala tillsynsmyndigheter som fastighetsägare.
Folkhälsomyndigheten bedömer att det inte är tillräckligt att kraven på tillgång till dagsljus och utblick regleras i den generella bestämmelsen i 3 kap 9 § plan- och byggförordningen och därför bör bestämmelser om dessa faktorer i de nuvarande föreskrifterna behållas. Nuvarande kunskapsläge visar att behovet av dagsljus är viktigt för en god hälsa och att elektriskt ljus inte kan ersätta dagsljus. Dagsljus nämns inte heller specifikt i 3 kap 9 §.
Nuvarande kunskapsläge visar att behovet av dagsljus är viktigt för en god hälsa och att elektriskt ljus inte kan ersätta dagsljus.
Utifrån ett hälsoperspektiv, både vad gäller fysisk och psykisk hälsa, är det direkt olämpligt att se bostaden som en enhet, utan att beakta hur olika rum kan komma att användas. Förslaget öppnar upp för byggande av rum utan fönster vilket riskerar att få stor påverkan på människors hälsa.
Folkhälsomyndigheten bedömer att det inte är rimligt att konstruera en lägenhets dagsljusintag utifrån att dörrar mellan olika rum alltid ska stå öppna. Själva grundprincipen för ett ”eget rum” är möjligheten att kunna stänga om sig och vara ifred. Många, inte minst barnfamiljer eller andra storhushåll, saknar möjlighet att välja bostäder med obegränsat antal rum, vilket innebär en risk att människor kommer ha rum utan dagsljus och fönster.
Folkhälsomyndigheten bedömer vidare att kompensation genom att bygga rum med extra mycket dagsljus är ett olämpligt alternativ då det kan innebära att detta rum blir för varmt. Pågående klimatförändring innebär en ökande risk för höga inomhustemperaturer, särskilt i urbana tätbebyggda områden genom värmeöar.
Avsaknad av kvantitativa krav på dagsljus för lokaler (2 §)
I förslaget finns inte några kvantitativa krav på dagsljus för lokaler. Folkhälsomyndigheten bedömer att det behövs kvantitativa krav på dagsljusfaktor även för lokaler. Om inte en sådan ändring görs bedömer Folkhälsomyndigheten att förslaget medför att det byggs lokaler, som exempelvis skolor, förskolor och vårdlokaler, med för lite dagsljus och därmed innebär ökade risk för olägenhet för de som vistas i lokalerna.
Direkt solljus, 4 §
Folkhälsomyndigheten bedömer att varken studentlägenheter eller alla lägenheter under 35 m2 kan undantas från krav på direkt solljus. Myndigheten bedömer att den angivna svårighet att uppfylla nuvarande krav inte är en rimlig motivering utan bör snarare tolkas som en indikation på att byggnader byggs alltför tätt. Folkhälsomyndigheten befarar att detta förslag i synnerhet kommer att drabba socioekonomiskt utsatta grupper som har mindre förutsättningar att välja sitt boende.
Folkhälsomyndigheten befarar att detta förslag i synnerhet kommer att drabba socioekonomiskt utsatta grupper som har mindre förutsättningar att välja sitt boende.
Utblick
Folkhälsomyndigheten bedömer att reglering om utblick bör finnas kvar i byggreglerna. I underlaget till remissen nämns att det finns stöd i forskningen för att utblick är viktigt för hälsan och Folkhälsomyndigheten bedömer därför att det är inkonsekvent och orimligt att det allmänna rådet om utblick inte behålls eller i den mån det är möjligt, görs om till föreskrifter.
Vad gäller vädringsmöjligheter bedömer Folkhälsomyndigheten att det ur hälsosynpunkt bör finnas uttryckliga krav på vädringsmöjligheter i såväl bostäder som lokaler. I synnerhet i lokaler där känsliga grupper som äldre personer och barn vistas. Att kunna öppna fönster anses viktigt både för att kunna bli av med föroreningar och få in frisk luft i de fall ventilationen inte fungerar tillfredställande, samt för att reglera inomhustemperaturen.
- Arbetsmiljöverket
"Undermåliga lösningar riskerar att tas fram, som kan leda till att arbetsmiljön försämras och därmed att hälsan påverkas negativt."
Arbetsmiljöverket anser att flertalet paragrafer är otydliga och därmed svåra att efterleva
Medan Boverket bedömer att förslaget i stort inte kommer att få några konsekvenser för hälsa och miljö eller hur tillämpningen av föreskrifterna ska gå till, är Arbetsmiljöverket av en annan uppfattning. De menar att det kan bli svårt att ta fram nya sätt att lösa byggnadstekniska problem, vilket kan ge effekter på framtidens byggande både vad gäller hälsa och hygien och därmed arbetsmiljön.Vidare tror Arbetsmiljöverket att de nya reglerna kommer få stora kostnadsmässiga konsekvenser för byggbranschen som kommer att behöva ta fram vetenskapligt verifierade lösningar på byggnadstekniska problem. Det kommer att vara svårt för branschen att veta när ett förslag till teknisk lösning uppfyller kraven och det kommer att vara svårt för byggnadsnämnderna att bedöma om en lösning är godtagbar, vilket kan leda till att undermåliga lösningar på byggnadstekniska problem släpps ut på marknaden och därmed ge upphov till en dålig arbetsmiljö och därmed negativa hälsoeffekter för dem som vistas i byggnaderna/lokalerna.
Beträffande förslagen på förändrade krav på ljusförhållanden ser Arbetsmiljöverket risker med att överlåta till projektörer och byggherrar samt kommunernas byggnadsnämnder att bedöma vad som är olägenhet för människors hälsa gällande tillräckligt dagsljus och menar att det finns en uppenbar risk för att det kommer att byggas lokaler med ljusförhållanden som påverkar arbetsmiljön negativt.
Det finns en uppenbar risk för att det kommer att byggas lokaler med ljusförhållanden som påverkar arbetsmiljön negativt.
Angående det faktum att förslaget inte innehåller minimikrav på direkt solljusför enskilt vistelserum i lägenheter under 35 kvadratmeter ser Arbetsmiljöverket en risk för att rum utformas utan fönster eller med låg dagsljustillgång. De poängterar att direkt solljus är viktigt och att brist på dagsljus kan leda till negativa hälsoeffekter. Även om dessa små lägenheter antas vara ämnade åt unga personer som förhoppningsvis inte kommer att bo där så länge framför myndigheten en oro för att flertalet utredningar visar att just ungdomar är en grupp som mår allt sämre psykiskt i Sverige.
Vid arbete hemma, där hemmet enligt arbetsmiljölagen är att betrakta som en arbetsplats, menar Arbetsmiljöverket att personers hälsa kommer att kunna påverkas negativt av brist på dagsljus och att arbetsmiljön i hemmet därmed riskerar att försämras.
Vid arbete hemma, där hemmet är att betrakta som en arbetsplats enligt arbetsmiljölagen, kommer personer att kunna påverkas negativt ur hälsosynpunkt av brist på dagsljus.
- Sveriges Kommuner och Regioner
"Kommer att ställa höga krav på kompetensen hos alla aktörer i byggsektorn"
Sveriges Kommuner och Regioner avstyrker förslaget
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avstyrker Boverkets förslag till föreskrifter i sin helhet och menar att förslaget behöver ytterligare bearbetning vad gäller såväl avsedda kravnivåer som hur själva verifieringsarbetet ska ske. Dessutom påpekas att de många vaga formuleringarna är svårtolkade, vilket riskerar leda till komplicerad dialog mellan byggherrar och byggnadsnämnder.De många vaga formuleringarna är svårtolkade, vilket riskerar leda till komplicerad dialog mellan byggherrar och byggnadsnämnder.
Att ta bort de allmänna råden och en stor del av de hänvisningar som görs till standarder utan att ersätta dem med tydliga kravnivåer eller ett system för verifiering, menar SKR skapar ett stort utrymme för tolkning och efterlyser en aktör med stort förtroende hos branschen, allmänheten och framförallt byggnadsnämnderna som ges mandat att samordna och skapa en trovärdighet i standardutvecklingen.
Skulle de föreslagna förändringarna antas, menar SKR att det kommer att ställa höga krav på kompetensen hos alla aktörer i byggsektorn. En stor mängd vaga formuleringar och begrepp, avsaknaden av ett överbryggande verifieringssystem och att det gemensamma språket som de allmänna råden utgjort tas bort, kommer att komplicera dialogen mellan byggherre och byggnadsnämnd.
SKR menar att samtliga kommuner kommer att behöva ett stort utvecklingsarbete för att fastställa hur de ska tolka regelverket där det saknas tydliga kravnivåer, vilket för många kommer att vara en kostsam process.
Samtliga kommuner kommer att behöva ett stort utvecklingsarbete för att fastställa hur de ska tolka regelverket där det saknas tydliga kravnivåer, vilket för många kommer att vara en kostsam process.
Vidare anmärks att omställningstiden är kort med tanke på de utmaningar som det nya regelverket innebär och att det är olämpligt att stora delar av de föreslagna föreskrifterna remitteras över sommaren och därmed försvårar politisk förankring av remissyttranden.
- Hyresgästföreningen
”Ifrågasätter om de föreslagna ändringarna verkligen leder till fler bostäder till ett lägre pris och om de eventuella fördelarna uppväger de potentiella negativa hälsoeffekterna.”
Hyresgästföreningen tillstyrker inte det liggande förslaget
Hyresgästföreningen ser positivt på möjligheten till ett mer kostnadseffektivt byggande och ökat bostadsbyggande, men ställer sig frågande till om förslaget till föreskrifter kommer ge önskad effekt. De föreslagna föreskrifterna anses kunna innebära förlängda handläggningstider, ökade kostnader och risker för boendes hälsa. Hyresgästföreningen tillstyrker därför inte det liggande förslaget.Föreslagna föreskrifter kan kan innebära förlängda handläggningstider, ökade kostnader och risker för boendes hälsa. Vi är därför inte beredda att tillstryka liggande förslag.
Övergångstiden på ett år anses vara för kort med tanke på de omfattande förändringarna och den kompetensbrist som råder i samhällsbyggnadsbranschen. Dessutom menar de att det i ett läge där byggtakten har minskat till följd av prisutvecklingen på byggvaror och höjda räntor vore hämmande för svenskt bostadsbyggande med denna typ av ytterligare försvårande omständigheter.
Vidare ser Hyresgästföreningen att det finns en ökad risk för byggfel när de allmänna råden som har haft en kunskapsöverförande funktion för att förebygga felaktiga utföranden och byggfel tas bort. De lyfter också fram att det finns en risk för att förslaget gynnar stora aktörer då reglerna förväntas påverka mindre byggherrar genom ökad administration, vilket begränsar konkurrensen.
Det finns även risk att förslaget gynnar stora aktörer vilket i sin tur begränsar konkurrensen.
Bostadsbristen gör att vissa grupper inte har en reell valmöjlighet när de söker bostäder. Med de föreslagna reglerna ser Hyresgästföreningen en överhängande risk att standarden försämras genom exempelvis sänkt takhöjd, minskat dagsljus eller begränsad utblick, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter för boende. De ifrågasätter därför om de föreslagna ändringarna verkligen leder till fler bostäder till ett lägre pris och om de eventuella fördelarna uppväger de potentiella negativa hälsoeffekterna. Enligt Hyresgästföreningen är det av stor betydelse att säkerställa att boende har en god inomhusmiljö och hälsa, oavsett bostadsbristens påverkan på tillgänglighet och kostnader.
Det är det av stor betydelse att säkerställa att boende har en god inomhusmiljö och hälsa, oavsett bostadsbristens påverkan på tillgänglighet och kostnader.
Att begreppet direkt dagsljus tas bort och att det allmänna rådet om utblick upphävs, utan att detta tas omhand i det nya regelverket, ses som problematiskt. Likaså att tillåta användning av fiberkablar eller liknande teknik för att ersätta fönster. Att reglerna öppnar upp för att rum utformas utan fönster eller med låg dagsljusnivå ser Hyresgästföreningen som mycket allvarligt och pekar på hälsoriskerna samt att bostäders kvalitet riskerar försämras, särskilt på platser där bostadsbristen är hög.
Bostäders kvalitet riskerar försämras, särskilt på platser där bostadsbristen är hög.
I konsekvensanalysen efterlyser Hyresgästföreningen perspektivet ökad vistelsetid i hemmet till följd av ökat hemarbete.
Att en dagsljusfaktor om 0,8 % godtas vid ändring av byggnader ses positivt ur ett klimat- och cirkulärt perspektiv samt för tillskapandet av bostäder, dock påpekas att sänkta krav riskerar innebära negativa konsekvenser för människors hälsa.
- Sveriges Arkitekter
”Leker med tanken att regler utformas för att främja hälsa – inte bara undvika försämrad hälsa.”
Sveriges Arkitekter avstyrker förslaget i sin helhet
Sveriges Arkitekter avstyrker förslaget i sin helhet och anser att hela arbetet med möjligheternas byggregler behöver arbetas igenom ytterligare en gång av myndigheten, med ett fokus på kvalitet, hållbarhet, arkitektur och gestaltad livsmiljö.De anser även att arbetet med fördel kan vänta in beslut om gränsvärden i klimatdeklarationerna och kommande direktiv från EU kring energi med mera, vilket de poängterar att myndigheten själv motiverar i sin konsekvensutredning:
"De ändrade kraven på dagsljus och rumshöjd samt att det allmänna rådet om utblick upphävs kan skapa möjligheter för mer funktionella planlösningar, samtidigt som det finns risk att vissa rum kan bli mörka eller få för låg rumshöjd."
Sveriges Arkitekter påminner Boverket om de nationella målen för den gestaltade livsmiljön, som klubbats av riksdagen:
"Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön."
De känner sig också nödgade att påminna om att riksdagen har bestämt att detta ska uppnås bland annat genom att ”hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden”.
Att en bostad till exempel har fönster, dessutom med utblick, är enligt organisationen inte bara en hälsoaspekt eller en teknisk lösning för ljus, utan handlar om kärnan i vad som är en bra bostad. Sveriges Arkitekter anser att om föreskrivande myndighet menar att optiska kablar som leder dagsljus är en lika god lösning för att till just goda bostäder, då är vi illa ute i grundförståelsen om om vad en bostad är.
Om föreskrivande myndighet menar att optiska kablar som leder dagsljus är en lika god lösning för att till just goda bostäder, då är vi illa ute i grundförståelsen om om vad en bostad är.
Vidare understryker Sveriges Arkitekter att sämre bostäder med fler rum helt utan fönster är fel väg att gå. Att regelkravet för dagsljus i bostäder är satt till att ”undvika olägenheter för människors hälsa” anses vara för lågt ställda krav och ambitioner. Fönster är inte en orimlig teknik att kräva, som också förutom dagsljus kan ge en möjlighet till utblick och sammanhang. Det finns gott om forskning om hur viktigt dagsljuset är för människan.
Fönster är inte en orimlig teknik att kräva, som också förutom dagsljus kan ge en möjlighet till utblick och sammanhang. Det finns gott om forskning om hur viktigt dagsljuset är för människan.
Sveriges Arkitekter menar att funktionskraven kring dagsljus är bättre avvägda än exempelvis rumshöjd. Att räkna dagsljuset per bostad kan ge en ökad frihet att hitta bra lösningar på inte minst stadsbyggnadsnivå, men det är också en stor risk med dagens byggbransch att ta bort krav som i realiteten kommer innebära att alla genvägar som kan tas också kommer att tas. De anser att det är rimligt att basera kraven på ett genomsnitt av dagsljusfaktorn i samtliga vistelserum, men anser vidare att det inte är rimligt att halva bostadsytan saknar en miniminivå.
Det är rimligt att basera kraven på ett genomsnitt av dagsljusfaktorn i samtliga vistelserum, men anser vidare att det inte är rimligt att halva bostadsytan saknar en miniminivå.
Sveriges Arkitekter anser att utblick ska vara ett funktionskrav likaså. Att både rådet om utblick och kravet på direkt dagsljus tas bort öppnar upp för rum utan fönster, och det är en väsentligt slakt på bostadskvaliteter.
- White arkitekter
”Föreslår en föreskrift som säkerställer att vistelseytor för lokaler och bostäder ska ha fönster i yttervägg och utblick genom fönster till omgivande utemiljö vid stående och sittande position"
White arkitekter ger i sitt remissvar utförliga synpunkter ur ett dagsljusperspektiv och pekar på risken att förslaget kommer försämra dagsljus i bostäder och lokaler, samt i utemiljön närmast husen på gårdar och i gaturummet, på ett sätt som skapar risker för hälsa. Problemet anses inte ligga i att branschen skulle behöva utveckla kompetens, utan i att förslaget inte ger miniminivåer för dagsljus, utblick, solljus och rumshöjd att utgå ifrån för de parter som ska samverka i plan- och byggprocessen.
White arkitekter påtalar att kvantitativa dagsljuskrav fungerar som en garant för att trender att rationalisera bort tillgång till dagsljus och utblick inte drivs alltför långt och poängterar att dagsljus påverkar utvecklingen av alla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Således välkomnas kvantitativa och verifierbara föreskrifter.
Dagsljus påverkar utvecklingen av alla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå.
White arkitekter är positiva till att regelverket anpassas till nya beräkningsmetoder som utgår från en genomsnittlig dagsljusfaktor istället för i en enskild punkt och anser det rimligt att basera kraven på ett genomsnitt av dagsljusfaktorn i samtliga vistelserum. Dock anses det inte rimligt att halva bostadsytan saknar en miniminivå.
Tillsammans med andra förslag, som borttagande av begreppet direkt dagsljus och borttagande av råd om utblick, pekar även White arkitekter på den direkta risken för fönsterlösa rum. Att öppna upp för lösningar där dagsljuset passerar genom fler glas, är reflekterat eller tillgodosett av fiberteknik avstyrks i remissvaret med motiveringen att förslaget saknar konsekvensbelysning.
Att ljus kommer in direkt genom fönster mot det fria är det minst förvrängda sättet att förmedla dagsljus och dess hälsobringande grundegenskaper. Fönster mot det fria ger, till skillnad från fiberteknik, direktkontakt med omgivningen, väder och säsong. Genom direkt dagsljus kan naturliga skiftningar i ljusnivå, ljusfärg, ljusfördelning, skuggor och reflexer tas tillvara i största möjliga utsträckning.
Att ljus kommer in direkt genom fönster mot det fria är det minst förvrängda sättet att förmedla dagsljus och dess hälsobringande grundegenskaper.
Gällande risken att utblick utgår föreslår White arkitekter en föreskrift som säkerställer att vistelseytor för lokaler och bostäder ska ha fönster i yttervägg och utblick genom fönster till omgivande utemiljö vid stående och sittande position.
White arkitekter delar inte Boverkets bild av att det finns tillräckliga incitament för att lokaler för undervisning och pedagogisk verksamhet inom skolväsendet ska uppnå en god dagsljusnivå utan detaljerad reglering. Samma problem gäller enligt dem för dagsljusnivåer i sjukhus och patientrum. ”Tillräckligt dagsljus” anses vara en otydlig skrivning med osäkerhet och risk för merkostnader i projekterings- och planeringsprocess och risk för undermåliga lokaler för barn- och ungdomar. De understryker att i lokaler för pedagogik och lärande spelar dagsljuset en grundläggande roll. I studier som visar att väl utformade skolor kan förbättra barns och ungdomars prestationer avsevärt har naturligt ljus identifierats som den egenskap som hade störst inverkan på elevernas inlärningsprocess.
I studier som visar att väl utformade skolor kan förbättra barns och ungdomars prestationer avsevärt har naturligt ljus identifierats som den egenskap som hade störst inverkan på elevernas inlärningsprocess.