Tillbaka till rötterna: Jenny Svärd leder glasbranschen in i framtiden

Trots att det är bråda dagar för Jenny Svärd som är i färd med att avsluta sitt uppdrag som vd för Byggmaterialindustrierna har hon tagit sig tid att berätta om sig själv, sina tankar om glas och om den nya rollen som vd för Glasbranschföreningen. Vi får veta att glas har en särskild plats i hennes hjärta, inte bara som material med positiva associationer utan också av personliga skäl. Hennes mamma kommer nämligen från Emmaboda som ligger mitt i det småländska Glasriket, och mormodern arbetade på det lokala glasverket med att montera isolerglas. 

— Det finns något fint i att få jobba med en bransch som är en del av mitt ursprung. Det känns lite som att komma hem, samtidigt som det är ett helt nytt sammanhang som jag är väldigt nyfiken på att lära känna, säger hon när vi möts via video en vacker dag i september. Hennes blus lyser röd precis som löven som singlar genom luften utanför fönstret där jag sitter. När samtalet kommer in på glas märks engagemanget tydligt. För Jenny Svärd är det mer än ett byggmaterial – det är en förutsättning för ljus, rymd och trivsel i våra miljöer. 

— Glas fyller inte enbart en funktion, det skänker även livskvalitet. Glas är unikt och kan inte ersättas med någonting annat. 

Uppväxt och tidiga år 

Jenny och hennes åtta år yngre bror växte upp med föräldrarna i Ösmo utanför Nynäshamn. Barndomens somrar tillbringades på Öland där hennes pappa är född och familjen fortfarande har kvar sin sommarstuga. Sveriges näst största ö är en plats som även i dag betyder mycket för henne. 

I skolan var Jenny ambitiös och nyfiken och hade ett stort intresse för både natur och sport. Hon seglade, spelade basket, handboll och badminton, sprang och åkte skidor. Under gymnasietiden tillbringade hon ett år som utbytesstudent i Calgary i Kanada. Kontakten med värdfamiljen finns kvar och Jenny hoppas få möjlighet att hälsa på dem nästa sommar. 

Civilingenjör med passion för hållbar utveckling 

Jenny är civilingenjör inom samhällsbyggnadsteknik med examen från Luleå tekniska universitet, med inriktning mot hållbarhet, ett ämne som varit den röda tråden genom hennes yrkesliv tillsammans med ledarskap och verksamhetsutveckling. Karriären inleddes på IVL Svenska Miljöinstitutet och fortsatte på Sweco Environment, där hon så småningom blev gruppchef och byggde upp ett team med ett tjugotal konsulter. 

— Jag har alltid drivits av att utveckla verksamheter, det är det roligaste jag vet. På detaljnivå när det gäller att skruva på rutiner och arbetssätt, men också i det stora när man får ta fram strategier och sätta riktningen framåt. 

Därefter följde rollen som miljöchef på Arlanda och Bromma flygplatser där Jenny ansvarade för både miljöarbetet och en avdelning inom Swedavia. 

— Det var ett komplext uppdrag som innebar mycket kontakt med myndigheter och samverkan med närboende, de sistnämnda hade ibland mycket synpunkter på verksamheten, minns hon. 

Eget företag och politiskt påverkansarbete 

Trots att Jenny tyckte jobbet som miljöchef var spännande valde hon att starta eget för att kunna styra sin tid. 

— Jag hade jobbat väldigt mycket under några år och kände att jag ville kunna umgås mer med mina barn som var små vid den tidpunkten. Under tre år drev jag därför en egen konsultverksamhet och arbetade med verksamhetsutveckling och hållbarhet för företag i flyg- och kraftledningssektorn, berättar hon. 

Därefter gick vägen vidare till Svenskt Näringsliv där hon ansvarade för policyfrågor inom miljö och hållbarhet och arbetade med att påverka lagstiftning och annan policy både nationellt och på EU-nivå. Som tidigare nämnts kommer Jenny senast från rollen som vd på Byggmaterialindustrierna, en paraplyorganisation för byggmaterialtillverkare. I rollen arbetade Jenny med en stor bredd av organisationer och företag som representerar i stort sett alla typer av byggmaterial. 

En viktig del av det uppdraget var att synliggöra byggmaterialindustrin och driva de strategiskt viktiga frågorna för branschens utveckling, såsom digitalisering, EPD:er och cirkularitet, byggreglerna och beredskapsfrågan. Rollen innebar mycket samverkan med andra branschorganisationer och företag inom byggsektorn. 

— Jag har fått en bred bild av näringslivet genom åren och byggt upp ett stort kontaktnät både inom och utanför byggsektorn, som jag hoppas ska komma Glasbranschföreningens medlemmar till gagn. Att få bidra till bättre villkor för branschen är något som driver mig. Steget till Glasbranschföreningen ser hon som naturligt. 

— Det finns många beröringspunkter mellan organisationerna och det känns som en självklar fortsättning och som en chans att ta sig an nya frågor och perspektiv. 

Samverkan och dialog som framgångsfaktorer 

— Min erfarenhet är att när man samarbetar med andra får man en enorm utväxling. Samarbete ger större genomslagskraft, och jag tror verkligen på kraften i att göra saker tillsammans. När man till exempel samlar kompetens från hela värdekedjan – allt från projektörer och arkitekter till installatörer och byggherrar – kan man åstadkomma riktig förändring. I min tidigare roll samlades till exempel åtta branschorganisationer i arbetet för att få till en effektiv digital delning av produktdata i byggsektorns värdekedja, den breda representationen är en förutsättning för att en sömlös delning av data ska kunna ske. Byggmaterialindustrierna var drivande i arbetet. 

Hon beskriver sitt ledarskap som inkluderande och lyhört. — Jag bryr mig mycket om dem jag arbetar med och tror på att skapa engagemang. Jag vet inte riktigt hur jag gör, men på något vis verkar jag ha en förmåga att engagera, säger hon ödmjukt och fortsätter: 

— Häromdagen var det faktiskt en medlem som sade till mig: ”Jenny, du är bra på att snappa upp olika ståndpunkter och sätta ihop det till en helhet och sedan få oss att tro att det är vi själva som gjort det.” Det var fint sagt och jag blev glad. 

— Naturligtvis har jag också förmåga att sätta ner foten när så krävs, men jag upplever att det är väldigt sällan det behövs. 

Balans, vatten och vilda hajar 

Vid sidan av yrkeslivet försöker Jenny leva ett aktivt och närvarande liv. Hon bor i Täby tillsammans med sina två döttrar som är sjutton och tjugo år gamla, och har en särbo sedan sex år tillbaka. Familjens chipoo, som heter Hulken och är en korsning mellan chihuahua och toypudel, följer gärna med på promenader i naturen. 

— Jag försöker hålla en tydlig gräns mellan jobb och fritid. Jag har till exempel en privat och en jobbtelefon och prioriterar att arbeta dagtid så att kvällarna är fria. Det är inte alltid lätt, men jag har blivit bättre på att lyssna på kroppen när den signalerar att det är dags att vila eller fylla på med energi. 

Natur- och djurintresset har följt henne genom livet och hon har en stor passion för vatten i alla former. 

— Jag älskar att vara i och på vatten och under vattenytan. Att vindsurfa tycker jag är väldigt roligt och tidigare har jag dykt en del. Min dröm är att någon gång få simma med vilda hajar – alltså små hajar, tillägger hon och skrattar. 

— När jag var liten ville jag bli hajforskare! Jag slukade allt som gick att hitta om hajar och skrev till och med rapporter och ett specialarbete om dem. De här uråldriga djuren är så otroligt avancerade, och jag är fortfarande lika fascinerad. Exempelvis är jag medlem i olika hajgrupper på Facebook, säger hon med en entusiasm som lyser upp hela skärmen. 

Ser fram emot dialog med medlemmarna 

— Det är svårt att säga exakt hur min närvaro i Glasbranschföreningen kommer att märkas, men jag hoppas att jag kommer att bidra med nytänkande, driv och ett stort engagemang. Jag är också ödmjuk inför att jag har mycket att lära och ser fram emot att arbeta med GBF:s kansli, styrelsen och medlemmarna och tillsammans utveckla verksamheten utifrån medlemmarnas behov. När jag börjar kommer fokus att ligga på att lyssna och lära mig om branschen. Jag vill ha nära kontakt med medlemmarna – det är ju dem föreningen och jag finns till för. 

Hon ser fram emot att lära känna branschen på djupet och tillsammans med medlemmarna driva de frågor som känns viktiga för framtiden. 

— När man har roligt och gör det man brinner för och samverkar med andra – då brukar det bli bra. Så enkelt är det egentligen, avslutar Jenny med orden som kanske sammanfattar hela hennes syn på livet och ledarskapet.