Arkitekten berättar
Arkitektur och design | 17 mars 2025 Aritektbyrån Skidmore, Owings & Merrill (SOM) är en internationell arkitektbyrå som står bakom arkitekturen av Karla tornet. Martin Liepmann, arkitekt och associate director på SOM, har varit involverad i arbetet sedan start och berättar om uppdraget med glasboxen.
HUR SÅG UPPDRAGET FRÅN SERNEKE UT?
– Serneke ville göra tornet tillgängligt för alla. Eftersom idén med glasboxen kom efter att huvuddelen av vårt designarbete hade slutförts kunde vi vila på vår ursprungliga vision och utveckla den med ganska mycket frihet och flexibilitet.
VAD HAR VARIT UTGÅNGSPUNKTEN I DESIGNEN MED GLASBOXEN?
– Som med alla designprojekt utvecklade vi snabbt några grova idéer för hur det skulle kunna se ut. Vi kom fram till några olika tillvägagångssätt för hur upplevelsen på våning 69 skulle kunna gestaltas. Alternativen sträckte sig från att använda digital teknik utan glaslåda till en infällbar utsiktsplattform.
– Den glasbox vi nu ser på tornet är den som Serneke bestämde sig för. Den träffade rätt i balans mellan att säkerställa en fin besöksupplevelse och att passa in i helhetens utformning av Karlatornet.
HAR BOXEN INSPIRERATS AV ANDRA BYGGNADER?
– Inspirationen kommer från många håll. SOM har en lång historia av att förverkliga innovativa höga torn runt om i världen. Bland annat John Hancock Tower i Chicago, som består av några plattformar för besökare som är eftermonterade. Även för Willis Tower, tidigare Sears Tower i Chicago, arbetade vi på designen av de glasboxar som finns där.
VAD HAR VARIT DIN UPPGIFT SOM ARKITEKT?
– Enkelt uttryckt handlar mitt jobb om att säkerställa enkelheten i designen och detaljernas komplexitet. I det här fallet betyder denna process att alla viktiga tekniska detaljer som gör glasboxen säker att använda, och som kan uthärda extrema väderförhållanden, är osynliga för besökaren. Något som innebär att besökaren kan fokusera på upplevelsen och den vidsträckta utsikten över Göteborg och skärgården.
VAD UTMÄRKER DESIGNARBETET HÄR?
– Vad som är ganska ovanligt för ett projekt var att vi tog fram ritningar i skala 1:1. Det var absolut nödvändigt för att skapa den rätta upplevelsen. Som arkitekt gillade jag att komma nära varje aspekt av glasboxen så som silikonfärg, värmespårning, kablar, fästen, mellanskiktet av glas, horisontella ytor, trösklar och anslutningar.
– När du förstår alla komponenter som behövs för designen och förstår deras tekniska egenskaper kan du skapa något av dem. Det är då också möjligt att arbeta mellan olika skalor av komplexitet för att förbättra upplevelsen.
HAR DET FUNNITS NÅGRA UTMANINGAR I ARBETET?
– Eftersom glasboxen var något som kom till efter att större delen av vårt designarbete slutförts var det en utmaning i sig. Genom en stor laginsats lyckades vi hitta en lösning för att leverera ett tillkommande projekt av detta slag. Det var några fantastiska och proaktiva personer från leveranssidan av projektet som tack vare sitt engagemang hjälpte till att driva processen och komma fram till en strategi för att installera glasboxen samtidigt som andra delar av byggnaden också var under uppbyggnad.