Nytt forskningsprojekt för cirkulärt planglasflöde

I september startade ett tvåårigt forskningsprojekt med syfte att skapa affärsmodeller och logistiska lösningar för återbruk och cirkulär återvinning av planglas.

Initiativtagare till projektet är Cecilia Angergård på Karlsson & Dahl Glasmästeri i Varberg, som länge kämpat med att få den cirkulära ekonomin att fungera i praktiken. 

– Det är svårt att göra rätt. Vi är ett förhållandevis litet företag som kämpar för att ställa om. När vi exempelvis ville byta drivmedel i våra fordon föll det på att vi inte har möjlighet att tanka HVO lokalt och när vi har försökt ställa krav på återvinningen av planglas har återvinningsentreprenörerna inte visat något intresse. Det finns också många utmaningar med att återbruka planglas, något vi gärna vill få hjälp med, säger Cecilia Angergård som tog upp problemen vid ett möte inom ramen för Bruka Halland, vilket satte projektet i rullning.   

Tillsammans med bland andra Högskolan Väst, Innovatum, Svensk Planglasförening och Glasbranschföreningen drog region Halland i gång en projektgrupp för att råda bot på de praktiska problemen med att ställa om till cirkulär ekonomi inom glasbranschen. Projektet beviljades medel från Sveriges Innovationsmyndighet Vinnova. 

Skalbara modeller och praktiska lösningar

Syftet med forskningsprojektet kallat Affärsmodeller och logistiska lösningar för återbruk av glas är att utveckla skalbara affärsmodeller och praktiska logistiklösningar som gör det enkelt och lönsamt att återbruka och återvinna planglas. Fokus ligger på omvänd logistik, det vill säga att samla in, sortera och kvalitetssäkra glas vid renovering och demontering så att det kan användas på nytt utan att tappa i kvalitet. Särskild vikt läggs vid att hjälpa små och medelstora företag inom glasmästeribranschen, som har begränsade resurser.

Bakgrunden är både resurs- och klimatdriven. Planglas bygger på ren sand, en begränsad naturresurs, som – om den hanteras rätt – kan återvinnas hur många gånger som helst utan att materialegenskaperna degraderas. Att smälta om glas kräver dessutom betydligt mindre energi i smältprocessen, vilket drastiskt minskar koldioxidutsläppen. Trots detta går det mesta av glaset i byggsektorn idag till deponi. 

– Jag ser fram emot att i projektet utveckla lösningar för storskaligt återbruk och återvinning av i stort sett allt planglas. Vi behöver komma till rätta med utmaningar såsom sortering, kvalitetssäkring och hantering av olika glastyper samt brist på standarder och ekonomiska incitament för återbruk. Förhoppningen är göra det enklare för våra medlemsföretag att vara cirkulära och lönsamma, säger Melinda Lemke som deltar i projektet från Glasbranschföreningens sida. 

Samverkan längs hela kedjan

Projektet samlar företrädare för hela värdekedjan – från glastillverkare till återvinnare – för att sluta cirkeln och få till stånd ett fungerande system med insamling, hantering och sortering så att materialet kan återföras till glasverken. 

Cecilia Angergårds vision är tydlig:

– Målet är att till år 2030 ha upparbetat ett system där 90 procent av allt preconsumer-spill (det vill säga det spill som uppstår fram till kund) går tillbaka till produktionsfasen, minst 50 procent av allt glasavfall inklusive postconsumer-glas återvinns och att nytt glas består av minst 50 procent återvunnet glas. 

I projektet står högskolan Väst för att de praktiska system och affärsmodeller som utvecklas kopplas till befintlig forskning.