Optimering av glasfasader ur ett hållbarhetsperspektiv

Aluminium har länge ansetts vara en ekonomiskt attraktiv metall som, åtminstone i vår del av världen, är lätt att samla in för återvinning. Detta bidrar till att det finns tillgång till skrot som kan komplettera primäraluminium i nyproduktion. Värdet av glas som råvara börjar också uppmärksammas i en tid då källorna till kvartssand, som är själva grunden i glastillverkningen, håller på att ta slut. Mer och mer gammalt glas samlas in och används i nyproduktion och alla de stora glastillverkarna erbjuder nu glastyper med en större andel återvunnet material.

Att förändra materialhanteringen är utmanande både tekniskt och ekonomiskt, men råvarusituationen i kombination med ett ökat fokus på negativ miljöpåverkan är viktiga drivkrafter för att förändra gamla strukturer.

För både aluminium och glas är det viktigt att materialen återvinns till produkter med liknande prestanda som ursprungskvaliteten, i stället för att glas exempelvis reduceras till mineralull.

I Green Building Councils beskrivning av EU:s taxonomi lyfts det som viktigast för byggbranschen att minska och förebygga utsläppen av växthusgaser. Att uppmärksamma materialens miljöavtryck är naturligtvis positivt och viktigt, men även andra faktorer är avgörande för slutresultatet. Deras övriga egenskaper i ett livcykelperspektiv, liksom en rad andra faktorer, påverkar byggnadens totala klimatavtryck och bör därför tas med i beräkningen.

En heltäckande plan för byggnadens livscykel 

Viktiga premisser för byggnadens miljöegenskaper sätts redan på ritbordet. En ökning av fasadytan till följd av burspråk, utsprång etcetera ökar den utvändiga ytan och därmed värmeförlusten per kvadratmeter invändig bruksarea.

Vi vet också att beslag och övergångsdetaljer mellan olika komponenter ofta försvagar glasfasadens totala U-värde. Detta kan leda till ökade kostnader för uppvärmning och kanske även kylning av byggnaden. 

En större utvändig yta innebär också att materialåtgången ökar. På plussidan finns dock att en genomtänkt fasaddesign kan ha positiva effekter, till exempel genom att minska behovet av aktiv solavskärmning eller i form av ytor som är anpassade för att ge solcellsmoduler en högre verkningsgrad. Powerhouseprojekten är exempel där denna typ av överväganden har tagits väl om hand.

Byggnadens form kommer också att påverka de vindlaster som den måste dimensioneras för. Högre vindlaster innebär starkare och tyngre fasadmaterial och därmed potentiellt också en starkare dimensionerad bärande struktur. Här finns ytterligare möjligheter till materialbesparingar.

Glasfasader med kort livslängd

Ett antal glasfasader från 1980-talet och början av 1990-talet har successivt uppgraderats eller förnyats. Trettio år är en förväntad livslängd för isoler ´glas, medan själva fasadkonstruktionen bör kunna användas betydligt längre.

Värt att notera är att påbyggnadsfasader har genomgått en betydande utveckling när det gäller byggnadsfysisk prestanda, särskilt när det gäller isolerande egenskaper.

Vissa faktorer är svåra att påverka och tyvärr resulterar besparingar som har gjorts under byggprocessen ofta i försämrade tekniska kvaliteter, vilket leder till att fasaden byts ut i förtid.

Optimering av fasadkonstruktionen

Med dagens profilsystem kan glaspartier i fasader ersättas med nya komponenter utan att själva stommen behöver rivas. För att få en så hållbar fasadkonstruktionen som möjligt bör den optimeras i ett tidigt skede. Glasformat och fältindelning påverkar U-värdet, men också hur mycket spill som uppstår.

För projekt av en viss storleksordning kan aluminiumprofiler i fixlängder tas fram. Därigenom optimeras materialåtgången och anpassas till det faktiska behovet. Kostnaden för att tillverka specialprofiler är relativt låg och kan därför potentiellt motiveras både ekonomiskt och miljömässigt.

En cirkulär ekonomi

Resursbristen tvingar oss att ta bättre hand om materialen. Den andra punkten i EU:s taxonomi som är relevant för byggbranschen handlar om en cirkulär ekonomi. Återvinning och återanvändning minskar klimatavtrycket och bidrar till att värdefulla och knappa material stannar kvar i leveranskedjan. Med rätt användning och underhåll kan glas- och aluminiumpartier garanteras en lång livslängd innan de behöver bytas ut.

Cradle to Cradle Certified är ett certifieringssystem som används i många länder, men som hittills inte har fått så mycket uppmärksamhet i Sverige. Metoden ger poäng och certifieringsnivåer baserat på produktens cirkulära egenskaper. Flera av de större leverantörerna av aluminiumfasader, dörrar och fönster har sina produkter certifierade genom Cradle to Cradle Certified. I Nederländerna har systemet funnits i flera år som ett poängsättande element i den nationella versionen av Breeam.

Ett av kraven i cirkulär ekonomi är att minst 70 procent av bygg- och rivningsavfallet ska återanvändas eller återvinnas. Material som går till energiåtervinning räknas inte. Att registrera och tillhandahålla information om byggnadens olika komponenter, materialkvaliteter och prestanda kommer att vara avgörande för att maximera materialanvändningen. 

Rusta för ett föränderligt klimat 

Fler och kraftigare skyfall, intensiva snöfall och starka vindar indikerar att byggnader och infrastruktur bör planeras med hänsyn till ökande klimatbelastningar. På många sätt har utvecklingen de senaste åren gått i motsatt riktning, där vi i stället för att hämta erfarenheter och kvaliteter från typiska lokala byggmetoder låter oss inspireras av arkitektur och tekniska lösningar som är utformade för helt andra klimat. Detta är inte på något sätt i linje med den tredje punkten i EU:s taxonomi, den om klimatanpassning och motståndskraft mot klimatförändringar. 

Dialog mellan olika yrkesgrupper i tidiga skeden, där arkitektoniska visioner optimeras mot tekniska möjligheter som tar hänsyn till materialanvändning, livslängd och kretsloppstänkande, skulle kunna ge vinster i form av tekniskt och miljömässigt bättre byggnader. /

Artiken är publicerad i GLAS nr 2 2025, under temat: Projektering