Glasåterbruk i fokus när växthuset i Botaniska trädgården i Lund renoveras

Det anrika växthuset och orangerierna i Botaniska trädgården i Lund stod klara 1867. Under 1980-talet genomfördes en omfattande ombyggnad, då den nuvarande entrébyggnaden uppfördes och Palmhuset renoverades. 

Behovet av ett större palmhus har under en längre tid varit påtagligt. De unika kottepalmerna, som planterades redan på 1860-talet och som är av den utrotningshotade arten Cycas zeylanica, har vuxit ända upp i taket. 

Sedan hösten 2024 pågår renoveringen av växthuset och dess entré. Alla glaspartier, både i fasaden och interiört, ska bytas ut för att förbättra klimatet för de unika växterna och bidra till en förbättrad miljö både för besökare och personal. 

— Alla växthus får nytt glas och ny stomme. När det nya Palmhuset står färdigt kommer vi kunna erbjuda kottepalmerna en nockhöjd som är tre meter högre än i dag, säger Stefan Larsson, projektledare på Statens fastighetsverk. 

Statens fastighetsverk strävar efter återbruk och återvinning 

De glas som inte byttes ut vid förra renoveringen är en tidig form av isolerkassett där förseglingen är glas, konstruktionen är därmed permanent förseglad utan risk för att luft eller fukt tränger in. Statens fastighetsverk arbetar nu för att möjliggöra återbruk av dessa glas. 

Rutorna är dock mycket sköra och måste lastas och förvaras försiktigt för att de inte ska gå sönder under transport eller lagring. Glasen förvarades på Ragn- Sells anläggning i Malmö innan de såldes vidare. De vanliga isolerkassetterna kommer att materialåtervinnas hos Ragn-Sells, vilket innebär att de blir till nytt råmaterial för floatglasframställning. Både återvinning och återbruk säkerställer bästa möjliga materialhantering och är en viktig del i arbetet för Statens fastighetsverk. 

Energieffektivt växthus 

I dag gäller generellt att när växthus renoveras så blir enkelglas lösningen även för de nya glaset med argumentet maximalt ljusinsläpp. Statens fastighetsverk sökte en mer energieffektiv lösning. I Lund finns också säkerhetsaspekter att ta hänsyn till. Lunds Botaniska trädgård är med sina besökare en publik miljö och då bör innerglaset vara laminerat. Såväl energibeläggning som laminering eliminerar i regel en viktig del av den solenergi som kottepalmerna behöver, framför allt det ultravioletta ljuset. 

Genom ett nära samarbete med Oskar Storm från Saint-Gobain har en tvåglasruta definierats som kombinerar verksamhetens behov med korrekt ljustransmission så att växternas behov tillgodoses. Det gör att den nya byggnaden blir betydligt mer energieffektiv och risken för kondens minskar. 

Oersättligt växtmaterial 

Renoveringen genomförs av generalentreprenör Malmö Byggcenter AB, tillsammans med glasentreprenören UBA, som också gjorde den förra renoveringen på 1980-talet. 

Projektet genomförs i nära samarbete med entreprenör och Lunds Botaniska trädgård. Arbetet kräver varsamhet både med tanke på växterna och för att bibehålla så mycket av det ursprungliga växthuset som möjligt. 

— Vi strävar efter att bibehålla karaktären och gå tillbaka mer till det ursprungliga. Det finns en potential att göra anläggningen till ett ännu mer attraktivt besöksmål, säger Rebecka Kessler, projektledare på Statens fastighetsverk. 

— Mycket av växtmaterialet är unikt och i flera fall oersättliga, vi gör omfattande skyddsarbete för att skydda växterna klimattekniskt men också rent fysiskt under renoveringen, säger Stefan Larsson, projektledare på Statens fastighetsverk. 

Växthuset ingår i ett samarbetsprojekt mellan Piia (Processindustriell it och automation), Ragn-Sells och flera andra aktörer där en metod utvecklas för att skapa cirkulära materialflöden, särskilt med fokus på planglas. Det syftar till att införa en teknik som gör det möjligt att spåra material genom hela det cirkulära flödet och säkerställa att återvunna resurser bibehåller sin kvalitet. 

— Vi måste sluta se avfall som ett problem och i stället börja se det som en resurs – något som kan återanvändas och återföras i kretsloppet, säger Karin Wannerberg, projektledare på Ragn-Sells. 

Majoriteten av allt glas återvinns 

White Arkitekter har tagit fram en 3Dmodell av byggnaden. Modellen blir en ”digital spegel” med information om till exempel de olika materialen i byggnaden och tillsammans med en inventering av glasen kan mängden glas för återvinning och återbruk beräknas. Vid inventeringen märks glasen för att identifiera bästa möjliga återvinning. Det är i princip alla glas som kan återvinnas till nytt planglas med några få undantag. Interiört finns några härdade glas som i dagsläget går till nedgradering, det vill säga återvinns till glasull. Förhoppningsvis kan de härdade glasen hjälpa till att ta fram en process så att även de kan återvinnas till nytt planglas. Statens fastighetsverks renovering av Palmhuset är ett ypperligt exempel på hur det med lite mer varsamhet går att renovera så att den största delen av de utbytta materialen återvinns och bibehålls i ett cirkulärt kretslopp. Den totala byggtiden beräknas ta två år med preliminär öppning för besökare under hösten 2026.

Artikeln är publicerad i Glas 4 2025.