Fredrik Hall Johansson
| 13 mars 2026 Han arbetar med ett material som de flesta av oss ser rakt igenom. För Fredrik Hall Johansson är glas både närvarande och osynligt och just därför kräver det stor kunskap. ”Det är först när något går sönder som man oftast börjar tänka på glas”, säger han.
Text: Lena Gustafsson
Foto: Sören Håkanlind
Det är en gråmulen onsdag vid Fridhemstorget i Malmö. Inne på det ombonade kaféet där vi stämt träff doftar det nybryggt kaffe och människor kommer och går i en stillsam ström. Varje gång dörren öppnas hörs ett gammaldags pling. Någon beställer te och en macka, någon annan tar en kaffe på stående fot.
Vid ett av borden sitter Fredrik Hall Johansson. Han är redan på plats trots att jag är tidig och hälsar med ett vänligt leende. Det finns en eftertänksamhet och trygghet i hans sätt att tala som sätter tonen för hela intervjun. Hans blick bakom glasögonen söker sig bortom kaffekoppen och ut genom fönstret där kön ringlar lång till grönsakshandlaren. Sedan återvänder den till själva glasrutan. Han letar efter en rutstämpel som avslöjar var rutan är tillverkad och av vem.
— Det är nästan som en yrkesskada, säger han och skrattar. Det sker automatiskt när jag kommer till nya platser. Jag blir nyfiken och kan inte låta bli att knacka lite på rutan för att höra vilken typ av glas det är. Är det laminerat får man en dovare ton.
Han reser sig och fyller på sin kopp, därefter återvänder vi till samtalet om glasets roll i vardagen. För Fredrik är det ett material som ofta tas för givet. Just genomskinligheten gör att det sällan uppmärksammas – förrän något går fel.
— Glas inom byggnation är till för att man ska se igenom det, inte på det. Men bakom varje glaslösning finns val som avgör
både funktion och säkerhet.
Han menar att styrkan ligger i kombinationen av estetik och funktion. Rätt använt skapar glas ljus, öppenhet och trygghet. Används det felaktigt kan det innebära risker. Därför krävs både materialkunskap och förståelse för sammanhanget där det ska användas.
Glasexpert med särskild kompetens inom säkerhet
Fredrik är glasexpert på Glascentrum i Älghult och knuten till Glasbranschföreningen som säkerhetsexpert. Hans uppdrag är att vägleda, utbilda och ibland lugna i en bransch där regelverk och praktiska lösningar möts. Variation är något han uppskattar. Tidigare under dagen har han genomfört en besiktning och tagit emot flera rådgivande samtal från både privatpersoner och företag inom glasbranschen. Men vägen dit har inte varit självklar. Yrkeslivet började långt från föreläsningssalar och standardtexter.
Som ung utbildade han sig till svetsare och arbetade bland gnistor, stål och maskiner. Ett arbete som kräver precision och fingertoppskänsla – egenskaper som fortfarande präglar honom.
— Svetsning är ett hantverk. Det är en speciell känsla att lägga en snygg svets. Det handlar om att göra något hållbart och korrekt. Jag tror att det sitter kvar i ryggmärgen. När livet förändrades med familj och barn sammanföll det med att en tjänst blev ledig på fönsterfabriken i Lenhovda. Att söka sig närmare hemmet kändes naturligt och så tog han steget in i glasbranschen. Till en början innebar det mestadels tillverkning och montering. Glas lärde han sig genom arbete, inte genom böcker.
— Att börja från grunden ger respekt för materialet. Du får förståelse för vad som kan hända om något inte görs rätt. Det är en erfarenhet han ofta återkommer till när han möter frågor från både branschfolk och studenter.
— Har du varit ute på byggen och sett konsekvenserna av felaktiga lösningar förstår du varför reglerna finns.
Viktigt att sprida kunskap
Arbetet som glasexpert är varierat och omfattar besiktningar, utbildningar, rådgivning och föreläsningar runt om i landet. En stor fördel är alla möten med människor, menar han. Kärnan i rollen är dock densamma – att förmedla kunskap. ¨
— Mycket av det jag gör handlar om att göra standarder och byggregler begripliga. De kan vara svåra att ta till sig. Särskilt säkerhetsfrågorna engagerar.
— Säkerhet och besiktning väcker ofta känslor. Många har egna erfarenheter. Då gäller det att lyssna, men också att hålla
sig till vad som faktiskt gäller.
Han beskriver hur byggreglerna förändrats över tid. De har inte blivit sämre, men enligt honom mindre tydliga.
— Säkerhetsnivån är densamma, men kraven är svårare att tolka. För den som är ny i branschen kan det vara en stor
utmaning. Här ser han en viktig uppgift för Glascentrum och Glasbranschföreningen.
— Vi måste bli bättre på att visa hur reglerna omsätts i praktiken.
Olika frågor om glas
Föreläsningar är en stor del av arbetet. I skolan var det inget han trivdes med, minns han med ett skratt, men i dag upplever han det som både roligt och utvecklande. Ofta föreläser han på högskolor och universitet för byggnadsingenjörs- och arkitektstudenter.
— I branschen återkommer ofta samma frågor, men på universiteten är det helt andra funderingar. Där måste jag tänka tillsammans med studenterna, inte bara rada upp standardsvar.
När han förklarar glas för någon som inte reflekterat över materialet börjar han i det mest grundläggande. Många vet till
exempel inte att glas tillverkas av sand.
— Vi är omgivna av glas hela tiden: fönster, bilrutor, mobilskärmar, busskurer och vindskydd. I dag används det inte bara
som ett tunt skikt mellan inne och ute. Det kan bära laster och ingå i hela konstruktioner – som golv och räcken. Då krävs rätt uppbyggnad.
Han brukar också beskriva skillnaden mellan härdat och laminerat glas.
— Härdat glas går sönder i små bitar. Laminerat spricker men sitter kvar. Folien håller ihop det, vilket är avgörande för
säkerheten. Med åren har kraven skärpts, ofta efter olyckor.
— Tyvärr är det ofta så utveckling sker. I utbildningarna använder han konkreta exempel.
— Vi visar bland annat en artikel om en elvaårig flicka som springer in i en glasad innerdörr utan säkerhetsglas och omkommer. Det är fruktansvärt, men visar tydligt varför regler behövs. Glas ska skydda oss.
Insyn och trygghet i skolmiljöer
En fråga som blivit alltmer aktuell gäller glasets roll i skolor. Sedan 1990-talet har många skolor byggts med öppna, glasade
lösningar för att skapa insyn och trygghet.
— Tanken har varit att man ska se varandra och minska risken för dolda miljöer där mobbning kan uppstå.
Samtidigt har nackdelarna uppmärksammats. För elever med koncentrationssvårigheter kan öppna miljöer göra det svårare att fokusera. Utöver detta har våldsdåd i skolmiljöer bidragit till ökad oro. På många håll täcks därför invändiga rutor med plastfilm som släpper in ljus men förhindrar insyn. Fredrik menar att det saknas enkla svar.
— Det finns också motsatta teorier. Att kunna se ut kan ge trygghet. Att tidigt upptäcka rörelser kan i vissa fall förhindra en attack. Det finns tekniska lösningar för att begränsa insyn, men de är beroende av ljusförhållanden. För att fungera krävs att det är ljusare utomhus än inomhus. För honom handlar det om helhet.
— Glas i skolor måste ses i sitt sammanhang: pedagogik, arbetsmiljö och säkerhet. Man kan inte välja lösningar utifrån en
enda aspekt.
Drivkraften att dela vidare
Sorlet stiger omkring oss. Utanför passerar flanörer med uppfällda kragar och mössor neddragna över öronen. Snart är det dags för Fredrik att köra hem till Lenhovda där han är född och uppvuxen och där han fortfarande bor tillsammans med sin fru och barn på en hästgård.
Hemmavid får den praktiska sidan utrymme.
— När vi flyttade dit totalrenoverade vi huset och jag har även byggt ett stall. Vi har två hästar, en hund, en katt och en kanin,
säger han och ler. Hockeyn är ett annat stort intresse. Han var tidigare aktiv spelare i Lenhovda IF och är i dag ordförande i föreningen. Samtidigt klappar hjärtat lite extra för Södertälje.
— De tog SM-guld 1985 och sedan dess har kärleken hängt i. Just nu är det mycket hockey i familjen. Sonen spelar i tre lag,
vilket innebär många resor.
— I går var vi i Karlskrona och på torsdag ska vi till Vimmerby. Men i kväll ska vi bara slappa i soffan.
Matlagning är ytterligare ett intresse. Korvstroganoff med ris är en av paradrätterna, även om tonåringarna ibland tycker att
den dyker upp lite för ofta.
På frågan om vad som driver honom i yrkesrollen är svaret tydligt:
— Kunskap. Att dela med mig av det jag lärt mig genom åren. Det är i mötet mellan teori och praktik som Fredrik Hall Johansson har hittat sin nisch. Med erfarenhet och ett förtroendeingivande sätt bidrar han till att göra glasets roll tydligare och lösningarna tryggare för dem som ska leva och arbeta med dem.