Cementkrisen hotar såväl jobben som det globala hållbarhetsarbetet
Blir det överhängande hotet om en cementkris verklighet står Sverige inför ett abrupt byggstopp. Enligt Byggföretagen kan tre av fyra bostäder inte byggstartas en månad efter ett produktionsstopp på Cementas fabrik på Gotland. Drygt 280 000 människor riskerar att bli av med sina jobb och stora investeringar i infrastruktur och klimatomställning hotas att inte bli av. Fallet Cementa belyser på ett minst sagt skrämmande sätt dagens brister i hanteringen av tillståndsprocesserna i Sverige. Ska företagen kunna driva på klimatomställningen behövs förutsägbarhet.
– Att svenska företag har vilja och mod att våga satsa på innovation och utveckling är helt avgörande för att Sverige ska kunna uppnå klimatmålen och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Men den investeringsviljan kräver förutsägbarhet inte minst gällande tillståndsprocesser, vilka idag tenderar att vara både oförutsägbara och väldigt tidskrävande, något som dragits till sin spets i fallet Cementa, säger Erik Haara, vd på Glasbranschföreningen.
Även för glasbranschen skulle en cementkris få negativa konsekvenser. I en undersökning bland Glasbranschföreningens medlemsföretag uppger sju av tio företag verksamma inom glasmästeri och glas- och metallentreprenad att de skulle drabbas negativt.
– Självklart måste samhället ställa miljö- och klimatkrav. Men förutsättningarna för hur man lever upp till kraven måste vara tydliga och det är de inte idag, menar Erik Haara.
Cementas tillverkning i Slite står för ungefär 75 procent av all cement som används i Sverige idag. Enligt branschorganisationen Svensk Betong går det inte att ersätta det bortfall som en nedstängning av fabriken skulle innebära med import. Inte inom överskådlig tid. Tillgången till cement i närområdet är starkt begränsad samtidigt som det på europeisk nivå inte heller finns vare sig kapacitet eller förutsättningar att ersätta bortfallet från Slitefabriken.
– Om det skulle gå att lösa cementbristen med import skulle det vara till en kostnad av både sämre kvalitet och kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Det skulle inte bara drabba Sverige utan slå mot hela det globala hållbarhetsarbetet. Nu behövs politisk handlingskraft som säkerställer att vi inte hamnar där, utan kan fortsätta vara ett föregångsland. Företagen vill och kan ta ett stort ansvar men då måste regelverket utformas för att stötta den utvecklingen och stärka incitamenten till en grön omställning, säger Erik Haara.
Bakgrund
Det var 6 juli som Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite på Gotland. Rätten ansåg att företaget inte utrett tillräckligt noga vad en utvidgning av kalkbrottet skulle få för konsekvenser för grundvattnet. Nuvarande tillstånd löper ut 31 oktober.
Den 10 augusti meddelande näringsminister Ibrahim Baylan att regeringen beslutat att göra en tillfällig förändring i miljöbalken vilken skulle ge Cementa ytterligare åtta månader på sig att bryta kalksten upp till tillståndets volymnivå. Detta för att undvika allvarliga samhällskonsekvenser.
Den 25 augusti meddelade Högsta domstolen att Cementa inte får prövningstillstånd.
Från Cementas håll fortsätter man nu det arbete som påbörjades när beskedet från Mark- och miljööverdomstolen kom. Arbetet innefattar både en ansökan för ett kortare tillstånd till kalkstensbrytning som skulle kunna gå snabbare att få på plats, och en ansökan om ett långsiktigt tillstånd. Parallellt drivs också arbetet med att få på plats kortsiktiga lösningar för råmaterialförsörjningen till fabriken och därmed minska konsekvenserna av en förväntad cementbrist i Sverige efter nästa sommar.
Relaterat material
- Byggföretagen: Regional konsekvensanalys för bygg- och anläggningssektorn till följd av en nedstängning av kalkstensbrottet i Slite - 2021-09-10
- Byggföretagen: Konsekvenser för bygg- och anläggningssektorn och gruvindustrin av nedstängning av kalkbrottet i Slite - 2021-07-14
- Följ utvecklingen på Svensk Betongs webbplats