Ohållbart att stryka dagsljuskravet för hållbara byggnader
Under 2022 har Sweden Green Building Council sammanfattat en remiss med förslag på ändringar i Miljöbyggnad – ett miljöcertifieringssystem för byggnader och omgivande fastighet. Syftet med certifieringen är att kontrollera kvaliteten, driva arbetet med hållbara byggnader framåt samt vägleda kring miljöåtgärder. Bland förslagen på ändringar har fokus flyttats från människans behov av dagsljus till att mer handla om materialen. Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening håller med om att hållbara material bör prioriteras och att det är en god idé att införa krav på klimatpåverkan i byggskedet. Men för den sakens skull får inte människans behov av dagsljus glömmas bort.
Det är allmänt känt att de flesta människor trivs i öppna och ljusa lokaler med närhet till omgivande natur. Forskning bekräftar också att vi inte bara trivs, utan att tillgången till dagsljus är rentav nödvändig för att vi ska må fysiskt och psykiskt bra. Dagsljuset ger både bättre sömn och dygnsrytm, men också ökad prestationsförmåga. I remissen från Sweden Green Building Council stryks dock kravet på dagsljus. En ändring som både Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening motsätter sig.
– Just Miljöbyggnad är den enda svenska certifiering vi har som värdesätter dagsljuset och därmed tar hänsyn till de svenska ljusförhållandena med en lågt stående sol och stor brist på dagsljus under stora delar av året, berättar Anna-Lena Fransson, vd på Glascentrum.
Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening befarar att om kravet om dagsljus stryks bidrar det inte bara till försämrad folkhälsa, utan det kan också bidra till val av mörkare glas i byggnationer. Vilka i sin tur kan leda in dagsljus av sämre kvalitet, något som hände i Norge när TEK10 ställde skallkrav på energitransmission i fasad, men bara börkrav på dagsljus.
– Tanken med TEK10 i var att främja fasader med dynamisk solavskärmning, men resultatet blev att man löste helheten i glasen, som blev så mörka att man måste gå till Indien och Mellanöstern för att finna motsvarigheter, berättar Anna-Lena Fransson.
Enligt Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening bör indikatorn Solvärmelast istället integreras i indikatorn för Termiskt klimat sommar, då de hör ihop och hänvisar till varandra redan idag. Samtidigt håller de med om att det är bra att fokusera på hållbara material och krav på klimatpåverkan i byggskedet. I remissvaret återfinns också förslaget att indikatorerna Dagsljus och Ventilation återinförs på bekostnad av indikatorer för Ljud och Biologisk mångfald.
– Ljud bör strykas för det är en dålig idé att överträffa myndigheters redan strikta krav. Hög ljudreduktion uppnås genom att tillföra mer tyngd till materialen, vilket står i motsats till indikatorn för klimatpåverkan i byggskedet. Biologisk mångfald är viktigt, men kravet är godtyckligt ställt och går inte att följa upp, tydliggör Anna-Lena Fransson.
Forskningen är enad; dagsljus bidrar till en bättre hälsa. En hållbar byggnad bör då rimligen leva upp till krav på god tillgång till dagsljus och därmed en hållbar miljö för människorna som ska vistas där. Miljöbyggnad är i dagsläget den certifiering som värdesätter bra dagsljus och därför bör inte det kravet strykas, framhåller Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening i remissvaret till Sweden Green Building Council.