Skolan där pedagogik blir arkitektur
Ljuset flödar in och slingrar sig som en slalomåkare ner genom byggnaden. Landamäreskolan i Göteborg är en uppvisning i vad som händer när natur, ljusintag och akustik får samverka till en helhet. När pedagogik blir arkitektur.
– Jag hade helt enkelt flyt, säger Jürgen Wahlström som är arkitekten bakom Landamäreskolan i Länsmansgården.
– Alla drog åt samma håll och var inriktade på att göra fysisk möjlighet av pedagogiken. Länsmansgården är en förort med stark integrationsvilja. Den nya skolan skulle ersätta en uttjänad byggnad från 1960-talet och nu ville stadsdelsnämnd och lärare ha en skola i samklang med tiden. Integration och öppenhet.
Ljusets nytta för studierna
Ny stadsplan krävdes och det gick på ett halvår. Allt flöt på vilket också gjorde det lustfyllt för arkitekten. Wahlström & Steijner, där Jürgen är en av två delägare, har ritat åtskilliga skolor och förskolor och kan det där med ljusets och miljöns inverkan på studieresultat.
– Vi skulle bort från 1970-talets skolor där korridorerna låg i ljus och klassrummen i mörker! Det är ju som blommor som inte får ljus.
All forskning visar också hur viktigt ljuset är för barnens utveckling. Jürgen Wahlström utgick till att börja med från den omkringliggande naturen. Han såg talldungarna och berghällarna och omsatte det i arkitektur. Taket kläddes med sedum, fasaderna med värmebehandlad trä och bergets granit togs upp i gradängerna. Skolan ligger på en slänt och även det togs tillvara.
– Själva byggnaden har formen av två halvellipser som möts och bildar ett S som långsamt slingrar sig neråt som en slalomåkare. Ett fritt fall på fem meter, men uppdelat på tre nivåer med hjälp av två skarvar på en och en halv meter mellan planen.
Självrengörande glas i lanterniner
En fördel med den här lösningen är att den skapar en bra akustik. Ljudet studsar inte på samma sätt som om väggarna varit vinkelräta. Över huvud taget har mycket arbete lagts ner på akustiken.
– I klassrummen satte vi perforerade plywoodskivor som absorberar ljudet och i taket träribbor i olika dimensioner som slår sönder ljudet. Ute i skolans atrium står Leef Lamp Tree med sina löv i ljudabsorberande yllefilt.
Samma typ av lampor, från malmöbaserade Green Furniture Concept, dinglar i takets ljusintag. Utifrån sett stora glaskuber som sticker upp ur sedumplanteringen. Kuberna med självrengörande glas har en yta på 30 kvadratmeter. Utgångspunkt och, uttalat önskemål, var organisk form och öppen planlösning. Det resulterade i den S-formade träkroppen som består fyra arbetslag med öppna samband mellan rummen, inga korridorer och mycket glas.
Viktigt med energibalansen
Givna material var trä och glas som också skulle ge trygghet.
– Jag tänkte dels på hur träet skapar värme, dels på glaset som alstrar värme genom transparensen.
Utmaningen låg i att hantera ljusinsläppen så att det inte blev för varmt. Den 17 meter breda byggnaden krävde en noggrann energibalansberäkning – en jämförelsevis stor golvarea i förhållande till fasadarean kan klara stora fönsterglas med en bibehållen god energibalans.
– Med mycket glas i fasaden för att få in så mycket ljus som möjligt var det inte lätt att klara energiberäkningen, men det gick. Lösningen blev solskyddsglas och utvändigt ett överhäng med träribbor. De senare släpper in den vågräta vintersolen men skärmar av den lodräta sommarsolen.
Under den mörka årstiden samlas värme och ljus ute på atriumgårdarna med deras sittgradänger tack vare de uppglasade fasaderna.
Systerskola med skimrande yta
Landamäreskolan har 400 elever från förskola till och med årskurs tre. En särskola ingår dessutom och nationaliteterna är många.
Den öppna planlösningen krävde förstås en helt ny flexibilitet. Istället för traditionella 30-klasser delade man upp sig i fyra arbetslag som vart och ett består av 100 elever, 10 rum och 10 pedagoger. Alltefter behov byter man rum med varandra, gör dem större eller mindre genom skjutväggar. Wahlstöm & Steijner står också för inredningen och noteras ska de skogsgröna sofforna som utstrålar lugn och ro. Som extra trygghet för elever, personal och besökare har också installerats högtalar- och inrymningssystem som når alla utrymmen och skolgård. All viktig information, inte bara i nödsituationer, når ut till alla.
I framtiden väntar en systerskola till Landamäreskolan och Jürgen Wahlström är i startgropen.
– Den är planerad för årskurserna sex till nio och ska se ut som en bergkristall. Jag har funderat på solintegrerade solceller vilka kommer att ge kristallens skimrande yta. Även här handlar det förstås om hållbarhet.
Inga dolda utrymmen
Ambitionen är att i Länsmansgården ska barnen från skolstart till det att de lämnar högstadiet slussas genom vackra byggnader. En öppen och samtidigt omslutande miljö ska ge närhet och trygghet.
Hade du möjligen egna minnen, idylliska eller avskräckande, i minnet när du ritade?
– Jag började i en källarlokal i Trollhättan och längre fram hamnade jag i en nybyggd skola, men den var torftig och ingen av dem minns jag med välbehag. Ett minne från den senare har bitit sig fast. Jag blev inklämd av skolans värsting bakom ett plåtskåp. Jag lyckades snacka mig ur situationen utan att behöva slåss men det fanns ingen vuxen där. Den skola jag ritat har inga dolda rum.
Ingen kan gömma sig och göra något dumt. /
Text: Kerstin Wallin
Foto: Sören Håkanlind