Gula fasadprofiler sprider glädje från arkitektparets kreativa glasbostad i Barcelona
Bortom Barcelonas turiststråk, i undanskymda kvarter bakom den store mästarens park Güell, lyser knallgula profiler i kapp med fågelkvitter och tallskog i den spanska solen. I de brokiga kvarteren med gamla bondgårdar och hus från tidigt 1900-tal fann ett ungt arkitektpar, Laia Gelonch och Marc Subirana, en tomt till överkomligt pris och bestämde sig för att tillämpa sina nyvunna färdigheter från arkitektskolan.
Med små medel skapade de sig såväl ett hem som en studio, där de så småningom gjorde sig självständiga och grundade arkitektbyrån MACH. Förebilderna var bland andra Charles och Ray Eames och deras Case Study House samt tongivaren för high-tech arkitekturen, den brittiske arkitekten Richard Rogers, som också gärna använde gult i sina verk.
Den rektangulära tomten tillät en maximal byggkropp på 6,5 × 6,5 meter bestående av en halvkällare, bottenvåning och övervåning.
– Vi ville rama in och innesluta ett stycke luft i denna del av Barcelona och framhäva de huvudsakliga konstruktionselementen. Budgeten var mycket begränsad. Därför utgick vi från det minimum vi behöver, fyra väggar och ett tak. Ambitionen var att använda få material, glas, stål, trä och betong. Många lösningar kom vi på efterhand när vi hade satt igång bygget, som exempelvis nätet i trappräckena, berättar Marc.
Öppet och flexibelt
Huset med utsikt åt norr och söder är designat för att förändras med dess invånare. Utrymmen är centrerade kring en mitt som fungerar som förvaring och badrum med fönster som släpper in naturligt ljus. I övrigt är planlösningen helt öppen men kan lätt delas av i olika rum om behov skulle uppstå.
Det nedersta planet i suterräng hyser sovrum och utgång till en liten trädgård. Här dominerar materialen trä i glasfasader och skjutdörrar samt rå betong i väggar och golv.
Entréplanet i gatuhöjd inrymmer umgängesytor, kök och vardagsrum. Mot gatan är fasaden sluten nedtill medan den åt andra hållet är helt öppen med glas från golv till tak.
Den utvändiga signumfärgen har fått följa med in och både trappan och delar av den invändiga fasadkonstruktionen med en pilbågeliknande förstärkning sprider gul glädje. Under en middag tog en god vän spontant upp pensel och färg och adderade ett grönt konstverk på väggen. Taket, tillika det övre planets golv, är gjort av enkla träplankor som är ett förhållandevis dyrt material i Spanien.
Övervåningen med glasfasader åt båda håll utgör kontor åt söder med utsikt över parkens grönska och en glimt av staden. Här finns också ett extra sovrum som vetter mot gatan i norr, rummet lånas ut till Marcs studerande syster. Transparens ser ut att vara det genomgående temat.
Varför lysande gult?
– Huset smälter in fint i omgivningen och vi har blivit en del av gemenskapen, vi både ser och blir sedda av våra grannar och de kan dessutom se rakt genom glasfasaderna för att njuta av utsikten, precis som förut, beskriver Marc.
Särskilt glaspartierna var viktiga för Laia och Marc och där valde de att lägga en stor del av sin budget. Till systemleverantör valde de en katalansk uppstickare som de fått förtroende för och fönstren beställdes argonfyllda och med solskydd. Men tillbaka till den iögonfallande färgen. Varför lysande gult?
– När stålbalkarna till huset kom var de i en rödbrun kulör som vi inte tyckte om. Därför valde vi att måla dem i gult istället eftersom gult utstrålar sådan glädje och blir en fin kontrast till landskapets gröna och himlens blå. Vid den här tidpunkten hade inte fasadpartierna kommit ännu så vi kunde beställa profilerna i samma kulör, säger Laia.
Gaudis genialitet oefterhärmlig
På frågan om vad som utmärker den moderna arkitekturen i Barcelona idag svarar Marc att den är sober, materialiteten är viktig.
– Vi tycker om råa material. Och keramik, en blinkning till det gamla. Gaudi är ingen referens, det var en epok skapad av ett geni som ingen kan leva upp till. Än idag köper turister, som kanske inte ens är intresserade av arkitektur, souvenirer med mosaiken som är så unik för honom.
Enligt Marc är det svårt att slå sig fram och verka som arkitekt i Spanien. Det är dåligt betalt och ofta byggs det billigt utan tanke på kvalitet. Mycket köps upp med utländska pengar vilket gör det svårt för spanjorer att ha råd att köpa sitt boende. På frågan om hållbarhetsperspektivet är viktigt svarar han att klimatfrågan blivit allt viktigare och att efterfrågan på hållbara lösningar har ökat. Just nu arbetar MACH med tio passivhus i Madrid som dock är mer kommersiella än deras egna unika hem.
Förmån att kunna förverkliga drömmar
För både Laia och Marc handlar arkitektur om passion.
– Jag har velat bli arkitekt sedan barnsben. Även om det är tufft och dåligt betalt finns det inget annat jag hellre skulle vilja göra, säger Laia.
– Det är en förmån att få förverkliga någons drömmar. Vi arkitekter är med och förbättrar samhället, funktionaliteten. Vi formas av de ytor som omger oss, det är skillnad på hur vi mår i en stängd miljö med små fönster jämfört med om vi vistas i öppna och transparenta ytor, fyller Marc i.
Text: Melinda Lemke
Foto: Del Rio Bani, Mark Rabadan och Melinda Lemke
FAKTA / Collumpio House
Byggår:
2021
Läge:
41.417245, 2.151531
Arkitekter:
Laia Gelonch och Marc Subirana, arkitektbyrån MACH
Stålkonstruktion:
Many Services
Träkonstruktioner:
Sebastia
Fönster:
Thermia
Kök:
Puignou