Kan förtätning av staden uppnås samtidigt som vi får god tillgång till dagsljus?
Idag råder en utbredd bostadsbrist i stora delar av landet vilket leder till att gränserna för hur tätt man kan bygga testas. Krav på hög grad av exploatering i detaljplanskedet resulterar i att många byggnader har svårt att uppfylla dagsljuskraven. Forskning visar att för lite dagsljusexponering är negativt för vårt välbefinnande. De flesta människor tillbringar omkring 90 procent av sin tid inomhus, vilket betyder att dagsljustillgången i de lokaler vi vistas i är central för vår hälsa.
Under ett seminarium på temat tillgång på dagsljus och förtätning av staden presenterade arrangören, BAU – Byrån för Arkitektur och Urbanism, ett pågående forskningsprojekt där utvärderingen av dagsljus blir ett viktigt verktyg i stadsplaneringsprocessen. Projektet handlar i stora drag om att skapa en referenssamling av ljusdiagram för olika befintliga stadsdelar och därigenom få kunskap om vilken typ av stadsmiljö man får beroende på exploateringsgrad. Presentationen efterföljdes av en paneldiskussion.
- Vi vet att omkringliggande byggnader är den faktor som har störst inverkan på hur mycket dagsljus man får in i bygganden. De rum som ligger längst ned får minst dagsljus, berättade Paul Rogers, arkitekt och miljösamordnare på BAU, som också menar att det är viktigt att vi samlar på oss kunskap om hur exploateringen kommer att påverka dagsljustillgången i ett tidigt skede av planeringsprocessen.
- Då kan vi göra ett aktivt val att acceptera mörkare områden på grunda av att andra parametrar väger tyngre i de fallen. Men vi ska åtminstone ha den kunskapen. Dagsljustillgång måste bli en parameter igen. Vi ska inte bara avfärda det som svårt.
Att frågan om tillgång på dagsljus inte har varit prioriterad sedan utbyggnaden av miljonprogramsområdena på 60- och 70-talet, rådde det konsensus kring i panelen. Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö gav några förklaringar till varför det blivit så.
- Vi har en ekonomisk realitet att ta hänsyn till och här är bostadsbristen viktigare än dagsljuset, sade han och efterfrågade också mer behovsorienterade dagsljuskrav i Boverkets Byggregler.
- Förskolelokaler har större behov av dagsljus än sovrum, till exempel.
Att det är viktigt med god dagsljustillgång i förskolemiljön är också något som Gunilla Fagerström på Boverket framhöll som en central fråga.
- Förskolan ligger ofta på markplan men det finns flera exempel där förskolan har flyttats högst upp i huset för att få mer dagsljus, berättade hon och poängterade att Boverket kommer att uppdatera byggreglerna under nästa år.
Hans Birkholz, arkitekt SAR/MSA, lyfte fram att det är viktigt att känna till att man genom stadsplanering kan påverka dagsljusintaget och få mer ljus med samma exploateringstal.
- Det kan till exempel handla om att ta bort en gata och göra gårdarna bredare. Dagsljus är en viktig del i arbetet att bygga hållbara städer, sade han.
I panelen deltog också Jenny Winblad, hållbarhetschef på Bonava, som poängterade att det stora arbetet måste göras i planeringsstadiet.
- Det måste finnas en samsyn. Olika parametrar måste ställas mot varandra. Dagsljus måste ställas mot insyn och här har även energikrav betydelse. Vi måste ha ett helhetsperspektiv.