Image
En pojke tittar in till ett klassrum genom en glasvägg

Kan vi anpassa skolmiljön för elevers välmående istället för medicinering?

Den fysiska skolmiljön och adhd

Hälsa | 11 juni 2024 En klassrumssituation kan verka relativt okomplicerad, men det är mycket som försiggår när 30 barn och lärare vistas i ett och samma rum. Det pratas och ges instruktioner. Förväntas att elever ska lyssna, förstå och omsätta informationen genom att lösa uppgifter. Detta samtidigt som det viskas och görs miner, fingrar slår mot läsplattor, fläktar surrar, olika lukter samsas i luftrummet och det pågår rast utanför klassrummet. Att koncentrera sig och behålla fokus är med andra ord svårt för alla, men alldeles särskilt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

I Sverige har vi som bekant skolplikt, vilket gör det obligatoriskt att under grundskoletiden vistas i en miljö med givna ramar och krav på prestation. Detta oavsett hur barnet mår eller trivs. Folkhälsomyndighetens studie om skolbarns hälsovanor visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Bland tretton- och femtonåringar har nästan en tredjedel en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, enligt Socialstyrelsen har exempelvis antalet adhddiagnoser bland barn och unga ökat med uppemot femtio procent de senaste tre åren. En ökning som ser ut att fortsätta och är störst bland flickor i åldrarna 10–17 år och unga kvinnor mellan 18 och 24. Bland pojkar spår Socialstyrelsen att så många som femton procent kommer att ha diagnoserna adhd eller add innan utvecklingen planar ut.

Image
En pojke tittar ut på en skolgård från ett klassrum. Han sitter och skriver i ett anteckningsblock.
Utblick mot naturmiljö ger förutsättningar för förbättrad problemlösning.

Skolmiljön avgörande för hur funktionshinder utvecklas 

För såväl inlärningen som måendet är det avgörande att skolmiljön upplevs trygg, inkluderande och tillgänglig. Det gäller för alla. Även om läroplanen delvis ändrades hösten 2022 ställs fortfarande höga krav på att redan i tidig ålder ta eget ansvar för planering och organiserande av det egna lärandet. Elever förväntas hålla uppmärksamheten, styra sina impulser och förstå tid. Funktioner som ofta är underutvecklade hos barn med adhd som därför behöver särskilda anpassningar. Många är känsliga för ljud, synintryck, dofter, texturer och taktila intryck. De kan ha svårt att koncentrera sig på en uppgift (särskilt om den upplevs tråkig), hålla reda på sina saker samt strukturera sin vardag, vilket gör att det går åt mycket energi till att hantera symtomen. 

Börjar dagen fel kan orken vara slut redan när det är dags för frukost, det är dessutom svårt att fylla på med ny energi under dagen. Sömnen blir extra viktig och därmed också behovet av direkt dagsljus för att reglera dygnsrytmen. Även om adhd till stor del är ärftligt spelar miljön och stödet från omgivningen en viktig roll för hur funktionshindret utvecklas. Skolmiljön och tidiga insatser är avgörande.

UTBLICKAR GENOM FÖNSTER OCH GLASPARTIER UT MOT NATURMILJÖ GER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRBÄTTRAD PROBLEMLÖSNING.

ADHD

Attention deficit hyperactivity disorder (adhd) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Det är ingen sjukdom och har ingenting med intelligens att göra. Både pojkar och flickor omfattas och det är vanligt med ångest, inåtvänd ilska och depression. 

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information. Specialpedagogiska skolmyndigheten uppskattar att ungefär tio procent av eleverna i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning såsom adhd, autism och språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom. Kombinationer av diagnoser är vanligt förekommande.

Hjärnans utveckling

Rent fysiskt utvecklas hjärnan och det centrala nervsystemet annorlunda vid adhd, vilket gör att informationsbearbetningen och sättet att tänka och uppleva skiljer sig från personer utan diagnos. Vissa hjärnregioner utvecklas långsammare, bland annat amygdalan och accumbenskärnan som är delar av känslohjärnan. Negativa och positiva känslor påverkas. Belöningssystemet går i gång snabbare och premierar kortsiktiga belöningar framför dem som kräver väntan. Särskilt impulsöverföringen ställer till det, mer specifikt bristen på bland annat signalsubstansen dopamin och noradrenalin i synapserna. För detta finns olika läkemedel innehållande amfetamin eller metylfenidat. Vanliga biverkningar är aptitförlust, magont, illamående, ökad puls och förhöjt blodtryck, insomningssvårigheter, irritabilitet, muntorrhet och huvudvärk.

Inget nytt fenomen

Visserligen har antalet diagnoser ökat i modern tid, men adhd är långt ifrån ett nytt fenomen. Det som förr beskrevs som mental rastlöshet, bråkiga barn eller dålig moralkontroll vet vi i dag är symtom på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Den tidigaste referensen i litteraturen hittar vi i en tysk lärobok i medicin från 1775 där Melchior Adam Weikard
skriver som följer:

VARJE SURRANDE FLUGA, VARJE SKUGGA, VARJE LJUD OCH MINNE LEDER HANS UPPMÄRKSAMHET MOT ANDRA TANKAR. TILL OCH MED HANS EGEN FANTASI UNDERHÅLLER HONOM MED TUSENTALS SMÅ UPPTÅG.

Melchior Adam Weikard

SKOLLAGEN (2010:800)

Syftet med utbildningen inom skolväsendet 

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Sedan 2015 är bristande tillgänglighet också en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen som säger att diskriminering förekommer när ”en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning”.

Utformningen av fysiska lärmiljöer 

På sin webbplats skriver Boverket att glasade partier fyller många funktioner både i fasader och inuti byggnader, men beroende på hur de placeras finns det risk för visuell distraktion som försämrar förutsättningarna för lärande. Med hjälp av genomtänkt placering menar myndigheten att de fördelar som finns kan uppnås samtidigt som miljöerna främjar förutsättningarna för koncentration och lärande. Viktigt för alla, ”men särskilt för elever med psykosociala funktionsnedsättningar”, uppger Boverket det vara att undvika störande synintryck och distraktion. Människan reagerar instinktivt på rörelser, vilket innebär konkurrens om hjärnans resurser, växlandet från en aktivitet till en annan tar energi och lämnar mindre kvar till tänkandet eller lärandet. Glaspartier med utsikt skapar risk för visuell distraktion, särskilt om det rör sig många människor och mycket händer på andra sidan glaset.

Samtidigt menar Boverket att ”utblickar genom fönster och glaspartier ut mot naturmiljö ger förutsättningar för förbättrad problemlösning. Genom att titta på växter eller andra naturfenomen får hjärnan en välbehövlig återhämtning och miljön erbjuder även någonting att vila ögonen på som inte distraherar från arbetsuppgiften.” 

Genom att placera klassrum över gatuplan, där glaspartier är en bit upp på fasaden och därmed ovanför höjden där människor rör sig, minskar behovet av att minimera synintryck för elever som annars skulle ha behövt särskilda anpassningar och ger ändå goda utblicksmöjligheter. Samma sak gäller interiört, fönster högre upp på väggen eller med frostad nederdel minimerar störande intryck när elever sitter ner. Pedagogerna har fortfarande överblick över lokalerna som kan omfatta flera rum såsom klassrum, grupprum och gemensamma utrymmen. Att se varandra skapar trygghet. Också lamellgardiner som dras för vid behov kan minska distraktionen, dock på bekostnad av mängden dagsljus i rummet. Det är vanligt förekommande i många skolor att glaspartier täcks för med teckningar och annat, vilket kan resultera i att elever arbetar i miljöer med för lite dagsljus. /

Boverkets råd för gestaltningen av glaspartier

  • Placera glaspartier i lärytor mot lugna, gröna miljöer i den utsträckning som det är möjligt eftersom den typen av utblickar har en positiv effekt på såväl lärande som välbefinnande.
  • Undvik att placera glaspartier med utblick mot miljöer där människor ofta rör sig (inomhus eller utomhus) i lärmiljöer där elever ska kunna koncentrera sig.
  • Glaspartier inåt byggnaden kan placeras högre upp så att eleverna inte ser ut genom dem när de sitter ner, eller så kan den nedre delen frostas, för att minska visuell distraktion.
  • Glaspartier kan skapa både trygghet och otrygghet beroende på placeringen så de behöver gestaltas omsorgsfullt.