Äldreboende Sandarna

Image

Utanför de stora fönstren på vård- och omsorgsboendet glider Stena Lines välbekanta färja förbi. Härifrån kan flera av stadens landmärken bockas av: Eriksbergs orangeröda bockkran, Masthuggskyrkan och Sockerbrukets toppiga tak vid Röda sten. 

Trenden att bygga särskilda boenden i den ”täta staden” har – enligt forskningen – flera fördelar. Framför allt för att det är geografiskt nära till stadens utbud och utflyktsmål, men också för att utsikten från fönstren ska kunna stimulera till samtal mellan de boende.

Klara Reimer, enhetschef på Sandarnas vård- och omsorgsboende, bekräftar att forskningen stämmer. Det saknas sällan samtalsämnen runt matsalsborden. 

— Vi ser hela staden härifrån, vilket ger mycket att prata om. Till exempel har vi en boende som klockar Stenabåtens alla avgångar från sitt fönster, berättar hon. 

För 103-åriga Mary Trygg är utsikten däremot ganska oväsentlig. Hennes ögon är dåliga och hon har svårt att njuta av vyerna. Hon ogillar dessutom de stora glasrutorna för att de påverkar hur hon har det på sitt rum.

Viktig del av byggnaden 

De stora glaspartierna är en viktig del i byggnaden som kombinerar en skola och ett vård- och omsorgsboende. Några av de gemensamma ytorna, med glas från golv till tak, erbjuder en spektakulär utsikt över staden. 

Arkitekten Jannika Wirstad från What! Arkitektur i Göteborg berättar hur hon och kollegerna varit noga med att anpassa huset efter verksamheten. 

— Vi har lagt stor vikt vid orienteringsbarhet, dagsljus och utblickar. Här finns platser där de boende och deras besökare kan sitta tillsammans, men här finns också möjlighet att dra sig undan för att vara för sig själv, säger hon. 

Jannika Wirstad påpekar också att alla lägenheter, även Mary Tryggs, är försedda med ett smalt, öppningsbart fönster. Däremot går det inte att slå upp på vid gavel, som en del av de boende hade önskat sig. 

— Stadens riktlinjer begränsar antalet och utformningen av öppningsbara fönster i vårdboenden på grund av fallrisken. Men det finns öppningsbara fönster i varje vistelserum, säger hon.

Det finns mycket forskning bakom ”en god boendemiljö” för äldre i särskilda boendeformer. Vid utformning av lokalerna är det bland annat viktigt att undvika bländande ljuskällor och starka kontraster mellan ljus och mörker. Buller och oönskade ljud ska minimeras och det ska finnas plats för rörelsehjälpmedel som rullstolar och rullatorer. 

Enligt rapporten ”Framtidens äldreboende” från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, från 2018 framhålls två betydelsefulla principer vid planering och byggnation av äldreboenden – överblickbarhet och variation. De boende, särskilt personer med demens, ska enkelt kunna överblicka lokalerna och tolka informationen runt omkring sig för att kunna orientera sig. Miljön ska också vara meningsfull och variationsrik för att skapa stimulans i det dagliga livet. 

Däremot finns det inga byggnormer eller riktlinjer som beskriver hur det måste vara, förklarar Göran Lindahl, professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid avdelningen för Construction Management and Engineering vid Chalmers tekniska högskola. 

— Det finns i dag inga styrande bestämmelser om hur stora rummen måste vara eller vilken typ av fönster som ska sättas in. I Sverige avreglerade vi nationella standarder och riktlinjer för vård- och omsorgsbyggnader under 1990-talet eftersom de ansågs kostnadsdrivande, säger han.

Ljuset uppifrån extra viktigt 

Det finns heller inga regler som bestämmer hur stora glasytorna ska vara i ett boende. Men det är eftersträvansvärt att få in så mycket dagsljus som möjligt. 

Morgan Andersson, adjungerad professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, har arbetat med bygg och förvaltning av äldreboenden i snart trettio år och forskat om ämnet i femton år. Han är också författaren bakom rapporten ”Framtidens äldreboende”. 

— Även om solen filtreras av glaset höjer den serotoninhalten i hjärnan, vilket påverkar människors sinnesstämning. Ljuset som kommer uppifrån, som du får när du går ut, är extra viktigt, säger han. 

Image

En nackdel med stora fönster kan vara klimatregleringen. Enligt ett nytt EU-direktiv som börjat gälla i år får det vara max 26 grader inomhus. Med tanke på det allt varmare klimatet kan det vara viktigt att ha i åtanke vid all planering av nybyggnation i framtiden, anser Morgan Andersson. 

— Jag tror att man behöver fundera mer på hur de stora glasytorna placeras. Att man sätter in de stora fönstren i norr och mindre fönster i söderläge, säger han. 

En annan aspekt att ta hänsyn till i ett särskilt boende är att de stora fönstren kan upplevas som skrämmande för någon med framskriden demens. På kvällen när det är mörkt riskerar de att förvandlas till svarta speglar som reflekterar allt som händer innanför. Perceptionen kan förvrängas och den som tittar in i glaset kan bli agiterad och rädd.

Gardiner och avskärmningar 

— Det här går att lösa med gardiner och avskärmningar eller att man lyser upp utemiljön, säger Morgan Andersson. Arkitektkontoret What! som fått i uppdrag att utforma Sandarnas vård- och omsorgsboende, samt Sandarnaskolan i samma byggnad, har tagit hjälp av den samlade kunskapen vid planeringen av huset. Dagsljuset som strömmar in i de gemensamma lokalerna har varit en betydelsefull detalj för att ingjuta trygghet hos de boende. 

Likaså utsikten mot parken intill med grönska i blickfånget. På varje våningsplan finns ett uppglasat uterum och på några plan finns även terrasser som gör att de boende kan få en känsla av att vara utomhus, även om de inte klarar av att gå så långt. Färgerna i lokalerna är lugna och milda. 

— Eftersom vi vet att många som bor här har begränsad rörelseförmåga har vi skapat utrymme för att gå runt inom de olika avdelningarna, säger arkitekten Jannika Wirstad. 

Bakgrunden till den nya skolan och äldreboendet är det stora bostadsområde som växer fram i Majorna. Arkitektkontoret What! har varit inblandat i hela processen från projektering till produktion av totalt 1 400 nya lägenheter på en gammal industritomt i området.

Vårdboende i innerstaden är en utmaning

Idén att tillföra samhällsservice i form av en skola och ett särskilt boende har funnits med från början och fastighetsbolaget Hemsö – som specialiserat sig på att utveckla fastigheter för vårdbyggnader och skolor – anmälde sitt intresse. 

— Att bygga vårdboende i innerstan är en utmaning, framför allt för att alla transporter måste kunna skötas smidigt. Här var även topografin en svårighet, berättar Jannika Wirstad.

Tomten där skolan och äldreboendet har byggts är en slänt i en backe, vilket ger olika nivåskillnader. Dessutom fanns det krav på en ordentlig skolgård för barnen. 

Linda Wikstrand, biträdande rektor på Sandarnaskolan, visar en del av lösningen. 

— Vi har en skolgård på taket med en fotbollsplan och bänkar. Det är en bra plats som vi utnyttjar mycket, säger hon. 

Från början undersöktes om verksamheterna skulle kunna ha en gemensam entré så att de äldre och barnen träffades i dörren på ett naturligt sätt, men lösningen valdes bort i ett tidigt skede. 

— Men vi har flera gemensamma aktiviteter. Bland annat har vi haft ett projekt där barnen och de äldre lyssnar på böcker tillsammans. Vi har också haft en hattparad där alla var med, berättar Linda Wikstrand. 

Att byggnaden ligger på en smal tomt med en brant lutning har varit upphov till en del bekymmer. Skolan har haft problem med att få till säkerheten på skolgården och för vård- och omsorgsboende – som eftersträvar en aktiv vardag för de äldre – är sluttningen ett hinder. 

Många av de boende har svårt att ta sig ut på egen hand och det är tungt för anhöriga och personal att köra rullstolar i backen. 

”Vansinnigt stora fönster” 

Image

En av hyresgästerna, Gudrun Nilsson, 86 år, berättar att hon dock försöker gå ut så mycket hon kan, även om hon upplever att det kan vara blåsigt på kullen. Hon tycker också att det är roligt att spana på barnen som är ute och leker på rasterna. 

— Det finns mycket som är bra med att bo här. Den främsta nackdelen är att jag har vansinnigt stora fönster. I somras var det för varmt, nu drar det från dem och det är kallt, säger hon. /

Text: Max Tillberg och Foto: Oskar Storm