Image
Separerade rutor och storsäckar med glasfraktion

Det nya glasriket Örebro

Text och foto: Melinda Lemke

Miljö | 19 september 2024 Det finns fog för att utnämna Örebro till Sveriges nya glasrike. Ingen annanstans sker en lika stor satsning på planglas som här. Miljöföretaget Ragn-Sells driftsatte i slutet av maj den första anläggningen för återvinning av planglas till nytt planglas och sluter därmed kretsloppet på riktigt, utan degradering av materialegenskaper.

Johan Ahlberg framför stora säckar
Johan Ahlberg, ansvarigför Ragn-Sells anläggning i Örebro, menar att Örebro är Sveriges nya glasrike.

Än i dag hamnar den absoluta majoriteten planglas i Sverige på deponi, uppskattningsvis runt 35 000 ton, trots att det skulle kunna cirkuleras i all evighet utan att tappa i kvalitet. Det vill Ragn-Sells sätta stopp för och har nu satsat på en ny anläggning med både en förbehandlingsmaskin från företaget Windowglass Recycling Sweden och en gigantisk maskin för optisk sortering, det sista steget för att glastillverkare ska våga smälta om det återvunna glaset. 

För eldsjälen Christina Stålhandske, som en gång startade som glasforskare på Glafo, är detta en milstolpe i karriären. 

Det var en höjdpunkt att se det första glaset rinna genom maskinen och komma ut som ny råvara. Näst efter disputationen är detta det största jag har åstadkommit i arbetslivet, säger Christina som numera arbetar som affärsprojektledare på Ragn-Sells. 

Christina Stålhandske
Christina Stålhandske vid den råvaruresurs hon har arbetat så hårt för att skapa.

För att tillverka ofärgat planglas krävs en särskild sorts sand av oerhört fin och ren kvalitet, en resurs som riskerar att ta slut inom överskådlig tid om vi inte blir cirkulära. Tekniken för att återvinna planglas till nytt planglas är egentligen inte ny, men ingen annan har hittills vågat satsa eftersom intresset och betalningsviljan har varit låg. Nu hoppas Ragn-Sells att fler ska efterfråga glas med hög andel återvunnet eftersom det både sänker koldioxidavtrycket rejält och säkerställer att vi kan producera planglas av hög kvalitet även i framtiden. 

Christina och kollegerna Johan Ahlberg och Conny Hjärtedal är med all rätt stolta över sitt arbete. 

Glashanteringen är kronjuvelen för Ragn-Sells, menar Conny som sköter driften. Johan, som ansvarar för Örebroanläggningen, går ännu längre. 

Örebro är det nya glasriket, fastslår han med allvar i rösten och lägger till att det är här det verkligen satsas på glas.

Gamla fönster på lastpallar
Gamla fönster samlas in hela, lastsäkras och skickas till en av Ragn-Sells förbehandlingsanläggningar som förutom i Örebro också finns i Umeå, Västerås, Länna i Stockholm samt Göteborg.

Processen steg för steg 

För att Ragn-Sells ska kunna återvinna planglas från fönster är det viktigt att fönstren först inventeras och efter demontering sorteras i de olika fraktionerna cirkulär återvinning (vanligt fönsterglas, interiöra planglas, isolerrutor och glasskivor), återvinning (laminerat glas, färgade glas och brandglas med gel som kan återvinnas till förpackningsmaterial eller glasull), ej återvinningsbart (trådglas och brandglas) samt farligt avfall (asbest och PCB). Förarbetet är en förutsättning för att få till en effektiv hantering och minimera transporterna. Fönstren måste samlas in hela, lastsäkras och transporteras till en förbehandlingsanläggning där glasen separeras från andra material och krossas ur ramarna under kontrollerade former. Det krossade glaset, så kallat skärv, kvalitetssäkras i den nya maskinen med inbyggd optisk sortering och paketeras i storsäckar. Det kvalitetssäkrade glaset går från att vara avfall till att klassas som produkt och skickas till Saint-Gobains planglasverk i Tyskland för att smältas om till nytt planglas. Klassningen gör att mottagaren inte behöver tillstånd för att ta emot avfall.

Glas består till cirka 75 procent av sand. För att tillverka ofärgat planglas krävs en särskild sorts sand av oerhört fin och ren kvalitet, en resurs som riskerar att ta slut inom överskådlig tid om vi inte blir cirkulära. Glas som smälts ner igen får inte ha några som helst föroreningar, renhetskraven är rigorösa.

Illustration av hur separationen av glaset går till
Förkrossat glas matas på ett band (1) som leder till en kross där det krossas till ännu mindre bitar (2), därifrån går det vidare på två inmatningsband (3). I den optiska sorteringen plockas allt det som inte är glas bort, exempelvis kitt, trä eller metall. Resultatet blir en ren glasfraktion som rinner ner i en storsäck i starkt polyestertyg som inte skärs sönder av skärven och inte heller avger föroreningar som kan skada smältprocessen.

Flaskhals att få in tillräckligt med glas

Den optiska sorteringsmaskinen klarar av att hantera tio ton glas i timmen, vilket skulle kunna täcka hela Sveriges och stora delar av Norges återvinningsbehov. Den stora utmaningen består nu i att få in tillräckligt med glas för återvinning så att investeringen lönar sig och anläggning får vara kvar.