Övertemperaturer, ljustransmission och dagsljus

Ingen motsättning mellan dagsljus och termisk komfort 

Övertemperaturer uppmärksammas alltmer som ett problem i bostäder. Vi köper fläktar och luftkonditionering, vilket höjer energiförbrukningen sommartid. Sedan lång tid har lagstiftaren haft fokus på isolering och U-värden. Svensk fönsterindustri har följt med bra, ända sedan millennieskiftet håller U-värdena högsta klass. Det har medgett ganska stora fönsterytor och ett ökat dagsljusinflöde med bättre hälsa som följd. Innebär temperaturhöjningarna att vi går mot en mörkare framtid med små fönster för att hantera problemet? Vi tror inte det och vill med den här artikeln lyfta att mer fokus på termisk komfort sommartid kan minska problem med övertemperaturer utan att ge avkall på dagsljuset. Fönster och fasad är så klart inte hela lösningen på problemet, vi behöver också titta på exempelvis olika lösningar för frikyla1 i bostäder, men fönster är en väldigt viktig del i ekvationen. Och den är vår del.

Ljustransmissionen ett viktigt värde 

Branschen är tydlig med att vi inte vet om en byggnad är bra eller dålig utan att först göra en ordentlig dagsljusanalys. En ofta använd tumregel är att det behövs 68 procent ljustransmission i glaset. 

Svensk fönstermarknad 

Fönstermarknaden i Sverige består av cirka 40 procent 2+1-fönster, även kallade kopplade fönster, och 60 procent treglasfönster. Kopplade fönster ligger i dag på runt 68 procent ljustransmission. För att möjliggöra för den lösningen görs dagsljusanalyser som standard på den nivån. Ljusare glas är trevliga, men med 68 procent ska man vara trygg i att uppfylla ställda krav på aktuell byggnad.

Kopplade fönster 

Kopplade fönster är ovanliga utanför Sverige. De har fördelen att det går att installera mellanliggande persienner som är mer än ett bländskydd. Stängs de helt kan de blockera över 80 procent av solenergin. 2+1 med mellanliggande persienn ger alltså ett effektivt skydd mot övertemperaturer. Konstruktionen ger också ett bra bullerskydd. 

Nackdelen med 2+1 är att det måste vara öppningsbart för att möjliggöra rengöring mellan glasen. Det är också svårare att nå bra U-värden med en kopplad konstruktion. Det yttre enkelglaset måste vara hårdbelagt energiglas: vilket sänker ljustransmissionen till sagda 68 procent. 

Slutsatsen blir att framgången för kopplade fönster leder till att dagsljusberäkningar görs med 2+1-fönster som bas och att dessa konstruktioner ger stora möjligheter att undvika övertemperaturer om de används korrekt.

Treglasfönster 

På Nordbygg 1998 lanserade Elitfönster treglas-energi-argon-fönster och alltsedan dess har konstruktionen dominerat marknaden. Treglasfönster har den stora fördelen att de inte behöver vara öppningsbara, varför fasta fönster i princip alltid har treglas. Ett fast fönster har bara en båge, vilket ger större glasad yta i förhållande till hålet i väggen. Det saknar rörliga delar, vilket torde öka den tekniska livslängden. Den enklare konstruktionen ger i regel också ett lägre inbyggt koldioxidavtryck. Ljustransmission är alltid minst 70 procent. 

Nackdelen är solenergitransmissionen. Placeras persienner innanför treglas ger de visserligen god avbländning men ingen hjälp alls mot övertemperaturer. Solenergi studsar på den vinklade lamellen inåt i rummet. När persiennens tunga aluminiumlameller värms upp leder det till att rummet fortsätter att värmas upp även sedan solen försvunnit. 

Treglas-energi-argon är bra, men ger alltså branschen ett svettigt rykte. Tack vare den snabba utvecklingen av solskyddsbeläggningar på glas finns det dock en lösning.

Solskyddsbeläggningar lösningen 

Solskyddsbeläggningar kan sänka ljustransmissionen i treglasfönster till just under 70 procent utan att det krävs förändringar i hur dagsljusanalyser genomförs. Utvecklingen från de mörkare, slarvigt kallade 70/40-beläggningarna, med 70 i ljustransmissionen i tvåglas till ljusare varianter som strävar mot 70 procent ljustransmission även i treglas är välkommen. I dag finns flera produkter som klarar 68 procents ljustransmission i treglas, somliga av dem till och med till ungefär samma pris som 70/40. 

Skulle fönsterbranschen byta standard till treglas-solskydd-argon skulle det kunna bidra till minskade problem med övertemperaturer i bostäder. Särskilt i kombination med skiftad strategi för avbländning där persienner byts ut mot exempelvis translucenta vita rullgardiner, kanske inspirerade av Carl Larssons Sundborn, eller motoriserade invändiga aluminiumvävar för maximal komfort. 

Hur står sig då alternativen mot varandra i simuleringsverktygen Esbo och Ida-Ice? De är förvånansvärt lika. För att få fram rätt g-total (energitransmission för kombinationen av glas och solskydd) behöver vi redovisa exakta produkter. Alla tillverkare finns i databasen, så lätt att skifta och göra egna beräkningar, se tabell ovan. 

Genom att lägga lite mer omtanke kring glaset skapar vi förutsättningar för en tydlig förbättring av den termiska komforten inomhus sommartid. 

Bägge alternativen har en nackdel i att solavskärmningen inte är automatiserad vilket sänker den verkliga effekten, men vi vill göra så små ingrepp som möjligt i status quo för att få en jämförbar kostnadsbild. 

Alternativet med treglas har nackdelen att det inte ger god avbländning från solen. Ett tunt vitt tyg kan kännas nästan lika bländande som solen. Ansvaret för termisk komfort åligger byggherren, medan avbländning åligger hyresgästen. 

Här har vi en relativt enkel och billig lösning för 60 procent av Sveriges fönster. Om fönsterkarmarna förborras med rätt mått är det också enkelt att installera rullgardiner strax innan inflyttning. Hyresgästen får under eget ansvar välja en avbländande och mer effektiv väv med god utblick.

Text: Max Tillberg och Foto: Oskar Storm