Ikonisk byggnad i glas och betong moderniseras för nya verksamheter

Det senaste året har myndigheter, skolor och företag flyttat in i en av Sveriges mest kända byggnader - Tomteboda. När detta ikoniska landmärke uppfördes 1983 var det Sveriges största och modernaste postterminal. Det var en arbetsplats där miljön för de anställda stod i fokus med konst och sociala mötesplatser. Nu renoveras Tomteboda i en varsam kombination av fönyelse och bevarande. 

Arkitekter var Gustaf Rosenberg och Bo Zackrisson på Rosenberg & Stål Arkitektkontor. Med sina drygt 100 000 kvadratmeter fördelade på fem huskroppar är Tomteboda också en av Sveriges största byggnader. Spårhallen var en blinkning till 1800-talets järnvägsstationer medan övriga huskroppar är typiska för samtidens krav på prefabrikation. Tomteboda var inte bara en av Sveriges viktigaste fastighetsprojekt under 1980-talet utan även ett ”pilotprojekt för konstnärlig utsmyckning i industriell miljö”, på uppdrag av Statens konstråd. Konstnären Åke Pallarp samordnade arbetet med den konstnärliga utsmyckningen och bidrog även själv med ett antal verk.

Arkitektonisk twist

Arkitekturhistorikern Martin Rörby tycker att funktion, estetik och arkitektur som känns lika rätt idag som igår i Tomteboda.

– Tomteboda inte är en utan fem olika huskroppar. Det fanns tydliga krav på att de olika funktionerna för posthantering separerades från varandra och arkitekternas sinnrika lösning blev en huskropp per funktion. Man skulle kunna säga att platsens förutsättningar gick hand i hand med kraven på funktionsuppdelningar, säger han.

Som så många andra stockholmspendlare såg Martin Rörby den mäktiga postterminalen växa fram intill järnvägsspåren.

– Min relation till Tomteboda är väldigt personlig. Jag gick i skola i innerstan och åkte pendeltåg varje dag. Under de här åren väcktes mitt intresse för arkitektur och jag blev otroligt imponerad när jag såg Tomteboda ta form. Plötsligt fick det där väldiga spårområdet en ryggrad. Det var välgörande och av stor betydelse för hela miljön. Byggnaderna var Postverkets State of the art och ett uttryck för postens absoluta höjdpunkt i svensk historia. Här finns en arkitektonisk twist, omsorg, lekfullhet och detaljrikedom som är unik.

Finsnickeri i betong

Martin Rörby beskriver hur just lekfullheten och de genomtänkta detaljerna återfinns överallt. Från de ockragula träpanelerna och fönsterkarmarna som kontrasterar mot den grå betongen till de glänsande plåtarna på spårhallens tak och gångarna som hänger på utsidan av huvudbyggnaden.

– På avstånd ser de prefabricerade betongelementen bara grå ut men tittar man närmare har de olika ytbehandling, textur och mönster som förändras med dagsljus och väderlek. Det är rent finsnickeri trots storskaligheten. På många sätt speglar Tomteboda sin samtid genom att förena rationalism och postmodernism och Martin Rörby menar att det samtidigt finns något tidlöst över arkitekturen som står sig lika väl, om inte bättre, idag.

– Det som händer med Tomteboda nu är ett lysande exempel på återbruk. Tänk om alla byggnader som spelat ut sin roll haft samma tur att få en ägare och förvaltare som tar tillvara byggnadens kvaliteter för att skapa något helt nytt som man gör här? Det är otroligt positivt att olika verksamheter kan mötas i denna ikoniska byggnad, det kommer bli en grogrund för fantastiska saker.

Lekfullhet och dramatik

För projektets ansvariga arkitekt Anna Axberg Olsson, BAU, handlar det om att se möjligheterna och ta tillvara husets själ så att den består även i framtiden. Att omvandla en byggnad av Tomtebodas dignitet kräver fingertoppskänsla och helhetstänk, anser hon efter att ha jobbat med detta i åtta år.

– Det är lätt att tycka om det här huset. Det gäller allt ifrån materialval, färgskalor och egenskaper till dess speciella historia. Det finns en tydlig dramatik och lekfullhet insprängd i rationalismen som präglar huset. Ju mer tid du tillbringar här desto mer upptäcker du. Jag har en enorm respekt för Gustaf Rosenberg som skapade den här komplexa byggnaden och jag är så imponerad över hur bra de byggde. Arkitektkontorets första uppdrag var att ta fram en 3D-modell av huset för att tydliggöra alla delar som fanns.

– Det var viktigt för att få en förståelse för de enorma ytorna och vad man skulle kunna fylla dem med när PostNord hade flyttat ut. När huset väl var vakant blev det tydligt hur bra det gick att anpassa det för andra verksamheter. Min roll har varit att se möjligheterna här.

Antikvariska restriktioner

Som vid alla stora förändringsprojekt har Anna och hennes kollegor stött på en del utmaningar under arbetets gång.

– Det gäller att skapa nytt utan att förvanska det gamla. Här finns starka antikvariska restriktioner och en ovanlig komplexitet men också unika kvaliteter. Det är en otroligt generös byggnad med en fantastisk spännvidd som inneburit möjligheter.

Att anpassa och modernisera de fem huskropparna som utgör Tomteboda är inte ett arbete som görs utan hänsyn till det som finns runtomkring.

– Tomteboda har en stark relation till sin omgivning. Järnvägen rinner som en flod utanför och de stora ekarna tillför en naturlig skala till huset. Jag tycker det är positivt att SL bygger en ny tvätthall intill, det stärker entréområdet. Tomteboda är en modern ikon och det är väldigt roligt att jobba här.

Se filmen om Tomteboda - den före detta postterminalen mellan Solna och Stockholm har nu renoverats och byggts om på insidan för att möta framtiden. Medverkande: Martin Rörby, Arkitekturhistoriker, Cecilia Hägglund Skog, Kommunikatör BAU och Anna Axelsson Olsson Arkitekt