Ökad fönsterrenovering i rivningsskammens spår
Jörgen Svenson, Henåns Glasmästeri, vurmade för renovering långt innan det blev trendigt att slänga sig med modeord som reuse, repair, recycle, upcycle, rescue, second hand, sharing eller någon annan engelsk term för sunt förnuft.
Att förlänga livet på ett fönster ser han som givet och i många fall en kulturgärning. Det handlar om respekt för de material han älskar och om att bevara hantverkskunnandet i branschen. Fram tills det industriella byggandet tog fart var det en självklarhet att ta vara på det som redan fanns och inte slösa i onödan, men rationaliseringsivern gjorde det plötsligt billigare och lättare att kasta och köpa nytt. Tajta tidsplaner och kostnaden för arbetstimmar blev viktigare än immateriella värden. Hur kunde det bli så? Men framför allt, hur gör vi det lönsamt att ändra på det?
Jämn personalstyrka över året
– Mest gör jag det för att jag är entusiast och verkligen vill hjälpa kunden att värna de fönster som hör till byggnaden. Jag är kanske lite dålig på att räkna på lönsamhet, men visst tjänar vi bra på att erbjuda renovering! Den största vinsten är dock att jag kan ha en jämn personalstyrka över hela året, jag behöver inte permittera under vintern eller jaga extrakrafter under sommarmånaderna. Jag vågar anställa och kan satsa på mina anställda. Under månaderna då vi normalt har mindre med jobb kan de stå inne i värmen och renovera fönster, säger Jörgen och ler stort ut i teamsvärlden.
Det roligaste tycker han är att informera kunden om att det är möjligt att uppgradera de befintliga fönstren och att sedan, när jobbet är klart, få återkopplingen att det verkligen har gjort skillnad.
– Många kunder vill behålla ursprungsfönstren, de hör ihop med huset och stilen och har ofta beställts unikt för byggnaden. Nya fönster har ofta bredare karmar vilket ger mindre ljusinsläpp, dessutom krävs det större ingrepp för att montera dit dem.
Olika renoveringsalternativ
Det finns flera sätt att renovera fönster. Det enklaste för att sänka U-värdet är att byta ut innerglaset i innerbågen till 4 mm energiglas. Det gör stor skillnad jämfört med de gamla 1–2 mm glasen som ofta användes förr och kostar ungefär hälften av vad ett nytt fönster kostar. Viktigt att tänka på är tyngden och att kontrollera att konstruktionen klarar den ökade glasvikten. Stadga upp bågen, klossa och kitta med nytt elastiskt kitt.
Ett annat alternativ är också det att behålla ytterglaset och arbeta med innerbågen men göra plats för ett extra isolerglas med argon. Det fungerar förvånansvärt ofta, få fönster är för klena för att kunna göras om från två- till treglas (2+1 konstruktion). Prislappen hamnar cirka 30–40 procent lägre än byte till nytt fönster.
Kulturglas ytterst
Ungefär samma prislapp gäller också för det ur energisynpunkt bästa alternativet som är att limma ihop innerbågen, ta ut bägge glasen och fräsa ner ett isolerglas. Det ger plats för treglasfönster. I alla tre alternativen ingår att trät slipas rent och allt kitt byts till elastiskt samt att det oljas, grundas och stryks på färdigfärg två gånger vilket ger minst samma livslängd som nya fönster. Jörgens rekommendation är att ha kulturglas i ytterglaset på isolerglaset för att ge de renoverade fönstren samma gamla fina uttryck som övriga.
– Genom att renovera fönstren slipper kunden stora ingrepp i huset. Vi behöver bara hänga av bågen och glasen. Många uppskattar att vi inte behöver gå in i väggen
och byta foder. Dessutom är det väldigt krångligt ur avfallssynpunkt att slänga fönster och säkerställa att glas, trä, aluminium, kitt och skruvar återvinns rätt och riktigt, menar Jörgen.
Outvecklade affärsmöjligheter
Det råder förvånansvärt stor okunskap om möjligheterna att uppgradera befintliga fönster så att de får nästan lika bra U-värden som nya lösningar. Vad gäller aluminiumfönster är renoveringsbehovet mindre. De är väldigt åldersbeständiga och sällan i behov av renovering, möjligen kan glasen bytas till superenergiglas.
Att aluminiumfönstren har en längre livslängd beror dock enligt Jörgen till stor del beror på att underhållet av träfönster generellt är väldigt eftersatt. Renovering och återbruk bjuder på outvecklade affärsmöjligheter och för den driftige finns det pengar att tjäna. Kunskap, hantverksskicklighet och en bra maskinpark ger branschen goda förutsättningar att fylla det ökande behovet på marknaden, samtidigt som toppar och dalar i arbetsbelastningen jämnas ut.
Text: Melinda Lemke