Gränsvärden och cirkularitet blir allt viktigare i framtidens byggbransch

Sedan 1 januari i år är det krav på att byggherren ska lämna in en klimatdeklaration när en ny byggnad uppförs. Arkitekter får därigenom en ännu större roll i projektplaneringen, standardiserade gränsvärden blir avgörande och tuffare krav ställs på materialleverantörerna och deras hållbarhetsarbete.

Syftet med den nya klimatdeklarationen är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. På arkitektbyrån Krook & Tjäder arbetar man med allt från stadsbyggnad, arkitektur och landskap, till inredning och produktdesign. Maria Tjäder, civilingenjör med hållbarhetsfokus på Krook & Tjäder, är en av företagets nyckelpersoner i hållbarhetsarbetet.

– Vi arbetar med detta på flera plan och med olika verktyg. Vi har till exempel tagit fram ett workshop- och analysverktyg som används för att identifiera vilka hållbarhetsaspekter som är relevanta i projektet, samt för att tydliggöra och säkerställa riktning kring målbilden för hållbarhetsarbetet. Vi har även tagit fram en handbok som heter ”Hållbar Småstad”, som riktar sig mot kommuner och byggherrar och visar upp exempel på vilka åtgärder man kan ta på kvartersnivå, berättar Maria Tjäder och fortsätter:

– Men oavsett vilken byggnation det handlar om så tror jag att det är fördelaktigt att prata om klimatpåverkan långt innan det är dags att uppföra klimatdeklarationen. Och det är något som dessvärre inte händer så ofta idag. Så jag tror att med rätt verktyg och rätt kunskap har arkitekter mycket mark att ta här, vilket kan främja innovation och bygga argument för hållbara materialval.

Leverantörer bör utmana sig själva – och varandra

Cirkularitet är en nyckel för låg klimatpåverkan. Det kan till exempel innebära att ge en byggnad en ny funktion istället för att riva den, att återanvända byggnadsdelar eller att återvinna material i nya produkter. Enligt Maria Tjäder är det dock svårt att säga exakt hur viktigt materialvalet är när det kommer till att bygga med hållbarhet i fokus.

– Historiskt har klimatpåverkan från en byggnads energianvändning under driften varit högre än påverkan från byggprocessen. Det man nu kan se är ett skifte, där byggskedet och materialen står för en mer betydande andel av en byggnads klimatpåverkan. Energianvändningen har reglerats av energideklarationen, och nu är det dags att göra detsamma med byggnadsmaterialen. Därför är det viktigt för materialleverantörer att ta fram EPD:er och jobba efter satta standarder, samt utmana sig själva och andra leverantörer att hitta innovativa lösningar med lägre klimatpåverkan, säger hon.

Maria poängterar samtidig att även om klimatdeklarationen är ett bra steg på vägen så är det inte svaret på allt.

– Det finns exempelvis inga lagstadgade gränsvärden att förhålla sig till förrän 2027, vilket medför att resultaten av beräkningarna inte behöver komma under en viss nivå. Innan gränsvärden är på plats, har de färdplaner och initiativ för klimatneutralitet som växer fram en viktig roll. Men självklart är klimatdeklarationen ett steg i rätt riktning, och det kommer med all sannolikhet att öka medvetenheten och handlingskraften i frågan om att göra materialvalen mer klimatvänliga.

Glasbranschföreningen, tillsammans med Svensk Planglasförening och Glascentrum, har ställt sig bakom bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Det innebär att vi har påbörjat arbetet med att kartlägga branschens utsläpp inom verksamhetsområdena glasmästeri och glas- och metallentreprenad. Utifrån kartläggningen formulerar vi mål för hur branschen ska uppnå slutmålet om klimatneutralitet år 2045.