Ett av historiens och samtidens viktigaste material förtjänar en global manifestation. Det anser FN:s generalförsamling som har skrivit en resolution om detta inom organisationens program för hållbar utveckling till 2030, där det så kallade Parisavtalet är styrande.
Till grund för FN-beslutet ligger medvetenheten om att glas har utvecklats med mänskligheten i århundraden och berikat med kontinuerligt förbättrad livskvalitet.
Glaset har genom historien visat sig vara ett av de viktigaste materialen för utvecklingen inom många betydande områden, som exempelvis för framsteg inom energiförsörjningen, biomedicin, jordbruk, information och kommunikation, elektronik, flyg- och rymdteknik samt optik. Därutöver har materialet traditionellt sett alltid spelat en central roll för arkitekturen, hälso- och sjukvården samt för fordons- och förpackningsindustrin. Med ”International Year of Glass” (IYOG) vill FN understryka glasets vetenskapliga, ekonomiska och kulturella betydelse och stödja utvecklingen av ett hållbarare samhälle som möter globaliseringens utmaningar.
– Den internationella satsningen på glasets år ger oss som verkar i glasbranschen en bra möjlighet att uppmärksamma fler på den fantastiska utvecklingen som branschen och materialet har genomgått de senaste decennierna. Idag är glas är ett självbärande byggmaterial, som man i princip kan bygga vad och hur som helst med. I takt med att våra samhällen blir allt mer uppkopplade har glasets transparenta intelligens en självklar plats i våra liv. Jag tänker då framför allt på materialets multifunktionalitet, men också på den viktiga egenskapen av att vara bärare av det hälsofrämjande dagsljuset, säger Glasbranschföreningens vd Erik Haara.
Likt utvecklingen i många andra samhällssektorer just nu ligger fokus i glasbranschen på att kunna erbjuda ett ännu mer hållbart materialval. Här handlar det exempelvis om att finna nya lösningar och rutiner för återvinning och återbruk av såväl bruksglas som planglas för att framtidens glaslösningar ska bygga på cirkulära produktflöden.
– Ur ett hållbarhetsperspektiv har glaset den stora fördelen att det är återvinningsbart och inte åldras, vilket gör byggnationer av glas mycket beständiga och relativt underhållsfria. Utmaningen globalt är att bli bättre på återvinning av planglas. Vi behöver också hitta nya vägar till att bättre utnyttja det glas som redan tillverkats och göra det möjligt att på ett effektivt sätt kunna återbruka glasprodukter, säger Melinda Lemke, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Glasbranschföreningen, som önskar att glasets år ska innebära fler nya satsningar på hållbarhetsområdet.
– Jag hoppas att glasets år 2022 kan leda till fler internationella utbyten och nya gränsöverskridande forskningsprojekt. Många bra innovationer har ju uppstått genom att framsteg som från början gjorts inom helt åtskilda forskningsprojekt sedan har länkats samman och hittat nya användningsområden.
Nu är det upp till de internationella glasorganisationerna, forskningscenter, producenter och byggbranschen lokalt och globalt att med olika insatser sprida kunskap och inspiration om glasets betydelse för en ljusare framtid.
Bakgrund
Initiativet till att utlysa glasåret kom år 2018 och fick stöd av 1 500 universitet och forskningscentrum, organisationer, muséer, konstnärer, utbildare, tillverkare och företag i 78 länder. Särskilt drivande har Spanien varit och det spanska forskningsrådet CSIC kommer att ta fram en bok samt organisera utställningar om bland annat glasåtervinning.