Nya lagar och regler som berör glasbranschen

Under 2022 träder nya lagar i kraft. Här har vi samlat några av de mest centrala för dig som arbetsgivare i glasbranschen.

Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen

Riksdagen har beslutat att höja taket i sjukpenningen från åtta till tio prisbasbelopp från och med 1 januari 2022. De ersättningar som påverkas är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om lön.

Konkret innebär ändringen en höjning från max 810 kronor per dag till max 1 027 kronor per dag för den försäkrade. Den maximala månadslönen som ligger till grund för ersättningsnivåerna kommer att vara 40 250 kronor per månad i 2022 års prisbasbeloppsnivå.

För Glasbranschens del får detta konsekvenser i Tjänstemannaavtalet § 5 mom. 3:3. Vi har träffat överenskommelse med tjänstemannafacken att ändra i avtalstexten från 8 till 10 prisbasbelopp. Vi kommer inte att trycka upp nya avtal till följd av denna ändring utan vi ber er att notera denna ändring i det befintliga avtalet.

Läs mer om Tjänstemannaavtalet

En ny lag om visselblåsning

Den 17 december i fjol trädde en ny visselblåsarlag i kraft. Den nya lagen är mer omfattande än den tidigare lagstiftningen. Lagens alla regler träder dock inte i kraft vid samma tillfälle. Reglerna om skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler och hur rapportering och uppföljning ska gå till börjar gälla först senare.

Lagens egentliga namn är lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Lagen har sin grund i EU-direktiv 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

På medlemssidorna kan du läsa mer om hur lagen kommer tillämpas.

Deltidssjukskrivna får större möjligheter att förlägga sin arbetstid

Enligt nuvarande regler ska den som är sjukskriven på deltid minska sin arbetstid lika mycket varje dag. Detta har gjort att sjukskrivna med varierande arbetsförmåga inte har kunnat vara så flexibla som ofta både arbetsgivare och arbetstagare önskat. Nu görs ett tillägg i lagen som gör att den som är sjukskriven kan förlägga sin arbetstid mer flexibelt i enlighet med sin arbetsförmåga vissa dagar. Villkoret är att det inte försämrar chanserna att kunna återgå i arbete.

Ändringen i lagen träder i kraft 1 februari 2022.

Möjlighet till etableringsjobb införs 2022

Etableringsjobb är en bidragsform som ska få nyanlända och långtidsarbetslösa att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Etableringsjobben skiljer sig från dagens befintliga subventionsformer genom att staten subventionerar anställningen direkt till individen. Vid andra subventionerade anställningar betalar arbetsgivaren normalt sett hela lönen till den anställde och begär i efterhand ersättning från staten för delar av den utbetalda lönen. Arbetsgivarens totala lönekostnad för anställningen kommer att uppgå till 8 400 kronor per månad. Den statliga individersättningen som utgår via Försäkringskassan fyller sedan på, så att den sammanlagda inkomsten motsvarar den lägsta lönen i kollektivavtalet för branschen.

För att bedöma hur stor den statliga ersättningen blir måste Arbetsförmedlingen veta vilken den lägsta lönen enligt kollektivavtalet är. Regeringen har därför föreslagit att arbetsgivare och fack ska vara skyldiga att ge myndigheten en kopia på avtalet och lämna uppgifter som är av betydelse för den statliga ersättningen. Vägrar man att lämna ut kollektivavtalet kan böter bli följden.

Etableringsjobben kommer införas någon gång under första halvåret 2022. Något datum för införandet är inte fastställt ännu då EU-kommissionen först måste lämna sitt godkännande. Etableringsjobben anses vara en subvention/statligt stöd som omfattas av EU:s regelverk.

Borttagen förmån för parkering vid arbetsplats förlängs

Anställda som har haft möjlighet att parkera fritt på arbetsplatsen slipper bli förmånsbeskattade för detta. Syftet är att undvika trängsel i kollektivtrafiken för att istället ta bilen till arbetet.

Skattefriheten för fri parkering förlängs till den sista mars 2022.

Annan bedömning av arbetsförmågan vid dag 365

Det införs en möjlighet att skjuta upp bedömningen av en arbetstagares arbetsförmågan mot ett förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden till dag 550 i sjukperioden, om det finns särskilda skäl för det. Det kommer även bli möjligt att skjuta upp bedömningen mellan dag 181 och dag 365 i rehabiliteringskedjan. Kravet är att det ska finnas en välgrundad anledning att anta att återgången i arbete kan ske senast dag 550 i sjukperioden samt att prognosen och tidsplanen för när återgången i arbete kan väntas är tydlig.

I de fall där läkningsförloppet av sjukdomen är oklar, såsom vid till exempel post-covid eller utmattningssyndrom, kan det räcka med att betydande framsteg i den försäkrades medicinska rehabilitering sker för att särskilda skäl ska vara uppfyllda. En stegvis upptrappning av arbetstiden eller om det av finns en välgrundad anledning att anta att återgång i arbete kan ske är faktorer som kan påverka bedömningen.

Lagen träder i kraft 1 februari 2022.

Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar

Arbetsgivaravgiften är sänkt i två år för ungdomar i åldern 19–23 år och gäller under perioden 1 januari 2021 - 31 mars 2023. Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgiften är 19,73 procent istället för 31,42 procent. Avgiftssänkningen gäller för de som vid årets ingång fyllt 18 år, men inte 23 år. Den lägre avgiften gäller lönedelar som uppgår till högst 25 000 kr per månad. För ersättning däröver betalas full avgift på 31,42 procent.

För att ytterligare öka efterfrågan på arbetskraft för personer i dessa åldersgrupper har regeringen lagt fram förslag om att ytterligare sänka avgiften på ersättningar som utbetalas under sommarmånaderna. Förslaget innebär att arbetsgivaren enbart betalar ålderspensionsavgift på 10,21 procent för ersättningar upp till 25 000 kronor per månad.

Enligt förslaget ska detta träda i kraft 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utbetalas under perioden 1 juni - 31 augusti 2022.

Läs mer om prisbasbelopp och lönefakta för 2022