Att en sprucken och skadad ruta ska bytas direkt vet de flesta. Få vet även att en sliten ruta utgör en stor trafikfara.
När blir självkörande fordon ett naturligt inslag i kollektivtrafiken?
Är våra nordiska grannländer bättre på att ta vision till verklighet när det kommer till självkörande fordon i kollektivtrafiken? Norge och Finland har sedan två år tillbaka dagligen självkörande bussar i trafik, men i Sverige finns nästan ingen testverksamhet. Under ett seminarium i Almedalen arrangerat av bussföretaget Vy Buss A/S diskuterade panelen hur dessa fordon kan göra kollektivtrafiken mer hållbar och flexibel.
Projektledaren Kai Kristoffersen på Vy Buss i Norge betonade fördelarna för både glesbygd och städer.
– Självkörande bussar kan vara i bruk dygnet runt till liten kostnad, det kan inte minst göra stor skillnad för glesbygden där kollektivtrafiken krymper varje år.
– Men även i städer kan de bidra till en bättre kundupplevelse. Exempelvis vid hållplatserna, eftersom bussarna stannar på exakt rätt ställe varje gång och aldrig går före tidtabell. Det ökar exempelvis tillgängligheten för rullstolsburna eller personer med nedsatt syn.
Alla i panelen var rörande överens om att testverksamhet är viktigt både för teknikens utveckling och för acceptansen hos resenärerna.
– I Sverige var vi snabba i starten, 2018 fanns det flera projekt med riktiga resenärer i verklig miljö. Resenärerna gillade det, men tekniken var omogen. Bussarna gick i sju kilometer i timmen. Utvecklingen är dyr och komplicerad och tyvärr ser vi inte att det sker så mycket utveckling idag, vilket är synd då tekniken måste tränas på svenska förhållanden, underströk Malin Andersson, vd på Drive Sweden.
Politiken representerades i panelen av Ulrika Heie (C) ordförande i riksdagens trafikutskott.
– Jag är helt med på att vi behöver fler miljöer där vi kan testa detta. Jag lyssnar gärna på alla förslag från branscherna. Vi får inte hamna efter i Sverige.
Karin Ryberg, strateg på Västtrafik, menade att de utifrån sina kundundersökningar vet att det som framför allt avgör om man reser kollektivt är tid och pengar. Det är faktorer som väger tyngre än exempelvis nyttan för klimatet.
– Vi behöver tänka mobilitetssytem med användaren i fokus. Autonoma fordon ger mer flexibilitet. Kundundersökningarna visar faktiskt också att resenärerna är öppna för att resa med självkörande fordon.
Med tanke på den samstämmighet som ägde rum i samtalet om vikten av att fortsätta driva utvecklingen framåt också i Sverige, är det nog rimligt att tro att vi snart kan få se fler försök i verklig miljö rulla på våra gator.