”Ge branscherna större inflytande över yrkesutbildningarna”

Trots hög och växande arbetslöshet har det blivit svårare för svenska företag att rekrytera. Framför allt är det mycket hög brist på gymnasialt yrkesutbildade, vilket också är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar. För att möta behoven måste 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram. Idag är det endast 30 procent som påbörjar en yrkesutbildning och av dem är det dessutom 20 procent som aldrig tar sin examen. Enligt Svenskt Näringslivs utbildningsexperter måste yrkesutbildningen göras om. Nyckeln till framgång är att ge branscherna större inflytande.    

Kompetensbristen får konsekvenser för företagen i form av produktionsbortfall. För att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden har Svenskt Näringsliv tagit hjälp av WSP. Resultatet visar att bristen i dagsläget kostar 2,8 miljarder i veckan. För perioden 2021 till 2035 handlar det om sammanlagt nästan tusen miljarder kronor.

– Det som sker när det inte går att rekrytera utbildad personal är att företagen blir tvungna att rekrytera ändå och sköta utbildningen internt på företaget. Samhället lämpar på så sätt över ansvaret för kompetensbristen på företagen, vilket leder till stora kostnader för företagen, säger Karin Lindskog, utbildningsansvarig på Glasbranschföreningen.

Karin Lindskog håller med om att modellen för gymnasial yrkesutbildning behöver göras om och anser att den inriktning som presenteras i rapporten, där branscherna och företagen föreslås få mer makt och ansvar över yrkesutbildningarna, är bra.

– Jag tror att det skulle vara väldigt bra om vi fick mer att säga till om gällande innehållet på utbildningarna och möjlighet att kvalitetssäkra dem. Det är viktigt att utbildningarna lever upp till branschens krav på kompetens, säger Karin Lindskog.

Läs hela rapporten Framtidens yrkesutbildning - Ge branscherna makten på Svenskt Näringslivs webbplats.

Se också Svenskt Näringslivs seminarium om rapporten.