Image
En man arbetar i produktion på ett glas- och metallföretag.
Foto: Sören Håkanlind

Företagen får själva satsa på yrkesutbildningar

KOMPETENSFÖRSÖRJNING
2021-11-04 10:13

Åtta av tio företagare har svårt att rekrytera trots hög och växande arbetslöshet visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. För att lösa problemen lägger företag miljardbelopp på egna utbildningar.

Karin Lindskog
Karin Lindskog, Glasbranschföreningen

Orsaken är oftast att inte tillräckligt många utbildar sig till den kompetens som behövs på arbetsmarknaden. Störst är bristen på gymnasial yrkeskompetens.

– Det är helt enkelt för få som väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet, trots att utbildningarna många gånger ger jobb direkt och möjlighet till en bra och ofta välavlönad karriär, säger Karin Lindskog, utbildningsansvarig på Glasbranschföreningen.

Lärare med specialkompetens saknas

För att lösa problemen väljer därför många företag att själva satsa på utbildning. Det kan handla om att skapa egna utbildningar eller att samverka med gymnasieskolan för att höja kvaliteten på befintliga utbildningar.

– Glasbranschen är förhållandevis liten och vi saknar lärare på gymnasiet som har kompetens för att utbilda inom glasyrket. Det innebär att eleverna får all sin glasutbildning under sin arbetsplatsförlagda praktik (APL) på företagen, som lägger både tid och kraft utan någon egentlig ersättning, säger Karin Lindskog.

Kostsamt för företagen

Magnus Wallerå, chef för avdelningen kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv

I rapporten konstateras att alldeles för många elever går en utbildning där närheten till arbetsmarknadens saknas. Men rapporten visar också på goda exempel – med företagsdrivna utbildningar.

– Det kostar pengar för företag att ta emot praktikanter och i synnerhet små företag kan se det som en belastning. Därför vore det rimligt med någon form av ersättning, säger Magnus Wallerå, chef för avdelningen kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Dessutom vill han se ett ökat antal gymnasieskolor som ger yrkesutbildning, men understryker att det då är viktigt att utrustningen är modern och lever upp till dagens standard. Där är det också viktigt med samverkan mellan samhället och företagen som ska anställa gymnasieeleverna efter examen.

– Det räcker inte med en yrkesutbildning, utan det krävs att den lever upp till branschens krav på kompetens. Och det säkrar vi bäst genom modern utrustning, yrkesprov och god samverkan mellan företag och skolor, säger Magnus Wallerå.

Minskat utanförskap och mer välfärd

Magnus Wallerå konstaterar samtidigt att det är väldigt viktigt att företagen engagerar sig.

– Det ger helt enkelt en bättre kvalitet på utbildningarna, förutom att det självklart bidrar till företagens kompetensförsörjning.

Företag och branscher behöver få ett större inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll och kvalitet, men han är kritisk till att företagen ska ta stora kostnader när utbildning egentligen är ett kommunalt och statligt ansvar.

– Samhället lämpar över ansvaret på företagen genom att gymnasieskolan inte utbildar för näringslivets behov. Näringslivet behöver fler yrkesutbildade, och att företagen får den kompetens de behöver är något som vi alla tjänar på i termer av minskat utanförskap och mer välfärd, säger Magnus Wallerå.

Läs Svenskt Näringslivs nyhet i sin helhet samt ladda hem rapporten