Utredningen om gymnasiet saknar flera viktiga förslag
En avslutad gymnasieutbildning är viktig för att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför behövs en gymnasieskola som ser till att fler rustas bättre för framtiden. Men det saknas flera politiska förslag i utredningen om hur gymnasieskolan ska förbättras. Detta menar Karin Lindskog, Glasbranschföreningen, tillsammans med representanter från flera bransch- och arbetsgivarorganisationer, i en debattartikel på Altinget.se idag.
För att ta fram förslag på hur utbildning inom gymnasieskolan bättre kan planeras och dimensioneras utifrån såväl regionala som nationella kompetensbehov, tillsatte regeringen 2018 utredningen Planering- och dimensionering av gymnasial utbildning. Utredningen remissbehandlades under hösten 2020 och förslagen har nu presenterats.
Många av förslagen anser bransch- och arbetsgivarorganisationerna bakom debattartikeln är bra, men de anser också att det saknas flera viktiga förslag för att höja kvaliteten och attraktionskraften för de gymnasiala yrkesutbildningarna.
Det är framför följande förslag som organisationerna anser saknas i utredningen:
- Den grundläggande högskolebehörigheten ska per automatik ingå i samtliga nationella program, men på yrkesprogrammen ska den kunna väljas bort.
- Studie- och yrkesvägledningen stärkas och regeringen bör snarast hantera utredningen ”Framtidsval, SOU 2019:4”.
- Branschernas roll för kvalitetssäkringen av yrkesutbildningarna bör stärkas.